I Jönköping har forskare vid universitetet, Riksbyggen och Region Jönköpings län gått samman och skapat ett unikt projekt. Målet är att tillsammans med förskolebarn utveckla skogsträdgårdar vid flera av kommunens förskolor.

Projektet kommer att pågå under två år och forskarna hoppas på att de första trädgårdarna anläggs redan i vår. En viktig del i projektet är att barnen själva får vara med och utveckla utemiljöerna och anlägga skogsträdgårdar.

– Att anlägga skogsträdgårdar är en skapande verksamhet där man får chans att använda sin kreativitet, säger Ellen Almers, en av de forskare vid Jönköping University som ska följa projektet där ett antal förskolor i Jönköping utvecklar sina utemiljöer.

Ellen Almers, forskare vid Jönköping University.
Ellen Almers, forskare vid Jönköping University.

Syftet med forskningen är bland annat att undersöka vad skogsträdgårdar på förskolegårdar kan innebära för barnen som vistas där. Tidigare forskning har visat att barn som är mycket i grönområden får bättre motorik och koncentrationsförmåga.

Möjligheten att få odla sin egen mat kan också ge ett ökat intresse för mat och ätande.
Forskarna vill även ta reda på vilka andra ekosystemtjänster som skogsträdgårdar i förskolemiljö kan bidra med.

Lättskött alternativ

Enligt Ellen Almers finns flera fördelar med att anlägga skogsträdgårdar i förskolemiljö. Till exempel är de resurssnåla, och de behöver inte skötas på samma sätt som traditionella odlingar i pallkrage, där man ofta måste fylla på med jord, vatten och näring.

– Eftersom skogsträdgårdar efterliknar en naturlig skog med stor mångfald bland perenna växter är de är mer lättskötta när de väl är etablerade.

Vi hoppas att projektet ska leda till miljöer som främjar hälsa, välbefinnande, glädje och lek

En annan fördel är att det alltid finns växter i skogsträdgården, som exempelvis buskar och träd, tillskillnad från en pallkrage som står tom när inget odlas i den.

– I en skogsträdgård kommer de tidiga perennerna redan på våren, och under hösten kommer frukt och bär. Växtligheten finns alltså inte bara om sommaren när barnen har sommarlov. Men den största poängen är att man odlar tillsammans med barnen, och att de får vara med och utforma trädgården.

Foto: Holma Skogsträdgård
Foto: Holma Skogsträdgård

Barnen får berätta

Projektet är uppdelat i delstudier. Med hjälp av olika modeller kommer man till exempel ta reda på vilka ekosystemtjänster som utvecklingen av utemiljön och skogsträdgårdarna kan bidra till. Ett exempel på ekosystemtjänst skulle enligt Ellen Almers kunna vara att undersöka om pollineringen i området ökar.

– Det kan man till exempel mäta genom att undersöka tillgången på foderväxter under den period som pollinerarna är vakna.

Tanken är också att göra så kallade samtalspromenader. Då får barnen leda runt på gården och berätta om sin närmiljö.

– De kan visa vad de brukar göra på olika ställen och peka ut platser som betyder särskilt mycket för dem. På så sätt kan vi se skogsträdgårdens roll i förhållande till andra delar av gården.

– Det är inte alltid som barn och vuxna har samma preferenser. En lerpöl kan till exempel innebära lek och kreativitet för barnen, medan vi vuxna bara ser en ful gård.

Idag finns inte många skogstädgårdar i Sverige som är öppna för allmänheten och tillgängliga för barn. Holma skogsträdgård i Skåne är en demonstrationsträdgård som välkomnar besökare i alla åldrar, och som inspirerat projektet i Jönköping.

– Det som är fint med forskningsprojektet är att det kommer direkt ut till barnen, vi kan se resultat medan vi arbetar. Vi hoppas att projektet ska leda till miljöer som främjar hälsa, välbefinnande, glädje och lek, och att forskningen ska ge fördjupade kunskaper om vad som fungerar väl och vilka hinder det kan finnas i processen.