Nya råd för en mer hållbar skolmat

av Beatrice Rindevall
”Mer grönt och mindre kött i skolrestaurangen.” Så lyder Livsmedelsverkets nya råd till skolorna. Förhoppningen är att de nya råden ska bidra till såväl bättre hälsa som miljö.
Nya råd för en mer hållbar skolmat
Förhoppningen är att de nya råden ska leda till att eleverna får i sig mer grönsaker och fullkorn, samt mindre kött, chark, salt och socker. Foto: Cwastson/flickr.com (CC BY 2.0)

Livsmedelsverket uppdaterade nyligen sina kostråd till skolor. De nya råden fokuserar bland annat på vegetariska rätter, stora salladsbord och mindre matsvinn (se faktaruta). Dessutom lyfter råden även sociala faktorer för att eleven ska få en bättre måltidsupplevelse.

Den största nyheten är att Livsmedelsverket tydligare väver ihop råd om livsmedel som är bra för både hälsa och miljö.

Ett av de nya råden är att dagligen servera flera alternativa rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla får ta av, samt ett stort salladsbord med minst fem olika sorters grönsaker.

– De miljöeffekter vi vill se är en minskad konsumtion av kött och en ökad konsumtion av vegetabilier. Vi vill också att de livsmedel som köps in väljs med omsorg för att bland annat minska antibiotikaanvändning, kemiska bekämpningsmedel och gynna en biologisk mångfald, säger Anna-Karin Quetel, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

– Skolmåltiderna har även en indirekt effekt på miljön genom att inspirera och engagera kommande generation konsumenter att välja hållbart.

Mer grönsaker mindre kött

Anna-Karin Quetel

Anna-Karin Quetel, Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

De senaste åren har ekologiska livsmedel ökat stadigt i skolköket, från 3 procent år 2003 till 36 procent år 2017. Nu har Livsmedelsverket tagit ett bredare hållbarhetsgrepp i skolans och elevernas vardag genom att förhålla sig till Agenda 2030 – FN:s globala mål om hållbar utveckling.

De globala målen utgår från såväl sociala som miljömässiga faktorer, med skolmaten kan de nya råden hjälpa till att förbättra båda aspekterna. Idag äter unga alldeles för lite grönsaker och för mycket kött, enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning av barns matvanor.

– Vi hoppas att råden ska leda till att eleverna får i sig mer grönsaker och fullkorn, samt mindre rött kött, chark, salt och socker. Det har på sikt effekten att det minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer, vilket både individer och samhälle vinner på, säger Anna-Karin Quetel.

Minska risken för sjukdomar

I senaste undersökningen om barns matvanor kom det fram att knappt en av tio ungdomar äter de 500 gram frukt och grönt som rekommenderas per dag.

Konsumtionen av rött kött och chark är samtidigt för hög, vilket bidrar till ett högt intag av mättat fett och ett lägre intag av fibrer.

Enligt Riksmaten äter 42 procent av svenska kvinnor och 72 procent av svenska män mer än maxrekommendationen på 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan. Yngre äter mer kött än äldre.

Att förändra utvecklingen tidigt kan därför vara viktigt för att minska risker för bland annat tjock- och ändtarmscancer.

Viktigt med en lugn miljö

I undersökningen av barns matvanor kunde man också se socioekonomiska skillnader, det var vanligare att ungdomar till föräldrar med kort utbildning led av fetma, åt mindre grönsaker och fisk och drack mer läsk.

– Resultaten visar att samhället behöver kraftsamla inom många olika områden. På lång sikt handlar det om att minska de sociala klyftorna. På kort sikt handlar det om att göra det enklare att äta bra, särskilt för familjer som har det sämst, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Idag är Sverige och Finland de enda länderna i världen som erbjuder alla elever i grundskolan kostnadsfri skollunch oberoende av föräldrarnas inkomst, vilket enligt Livsmedelsverket är ett viktigt verktyg för att utjämna skillnader i hälsa.

Flera sociala förbättringar kan dock göras för att lunchupplevelsen – även utöver själva maten – ska bli bättre.

– Måltidsmiljö och schemaläggning behöver planeras bättre än vad de gör idag. Det måste finnas tid att äta, en lugn miljö och närvarande vuxna. Tillräckligt med mat i magen ger direkta effekter på koncentrationsförmåga och ork att klara en hel skoldag, säger Anna-Karin Quetel.

av Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.