Bakteriofager hoppfullt alternativ

av Per Westergård
Bakteriofager är ett tänkbart alternativ till antibiotika. Det är ett virus som kan användas för att bekämpa bakterier utan att varken kroppen eller miljön tar skada.
Bakteriofager hoppfullt alternativ Ett antal bakteriofager, till vänster, attackerar en bakterie.Foto: Graham Beards

Bakteriofager är ett av de alternativ till antibiotika som forskarna sätter stort hopp till. Tekniken utvecklades av Félix d’Herelle i Frankrike för knappt 100 år sedan och har sedan dess använts flitigt i en rad olika länder, framförallt i Ryssland och Georgien.

Att bakteriofager inte har fått något fäste i den västerländska sjukvården har förmodligen flera orsaker. Några är att forskarna tvingas leta efter dem i extremt smutsiga miljöer, att de är virus och att det finns en utbredd misstro mot en medicin som är utvecklad i öst.

– Idag har vi ny kunskap om bakteriofager och vi tror att det är möjligt att få fram fungerande alternativ till antibiotika när infektionen sitter på någon av kroppens ytor, till exempel på huden, i luftrör eller i mag- och tarmkanalen, säger Anders Nilsson vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi på Stockholms universitet. Han är även ledare för den enda forskargruppen i Sverige som specialiserat sig på bakteriofager.

Angriper speciella bakterier

Bakteriofager finns nästan överallt men det är inte bara att ta vilken fag som helst och tro att man ska kunna slå ner en infektion. Var och en av dem angriper bara ett fåtal specifika bakterier medan de lämnar alla andra typer åt sitt öde. Ur ett behandlingsperspektiv är det en fördel. Men det är även dess stora nackdel.

Anders Nilsson, Stockholm Universitet. Foto: Per Westergård

Anders Nilsson, Stockholm Universitet. Foto: Per Westergård

– I motsats till antibiotika, som slår ut stora delar av bakteriefloran, angriper fager bara den bakterie som vi är ute efter. Därmed skonas de bakterier som kroppen behöver och man slipper att bli sjuk av själva behandlingen.

Den andra sidan av myntet är att behandlingen bara fungerar om vi vet exakt vilken bakterie som ska bekämpas och att vården har tillgång till just den fag som klarar jobbet.

Letar på soptippar

Anders Nilssons forskarlag startade sitt forskningsprojekt om bakteriofager för två år sedan. Första uppgiften blev att ge sig ut till reningsverk, soptippar och andra förorenade miljöer för att hitta verksamma fager.

– Vi har nu ett stort antal fager som vi testar på antibiotikaresistenta bakterier. När vi hittar rätt fag försvinner bakterierna nästan omedelbart. Nästa steg blev att börja leta efter bakteriofager som kan angripa så många olika typer av bakterier som möjligt och att sätta samman dem till en cocktail för att på så sätt skapa ett preparat med ett bredare användningsområde.

Enligt Anders Nilsson finns bakteriofager överallt i miljön och vi äter och dricker dem hela tiden. Hittar de inga bakterier som faller dem i smaken försvinner de helt av sig själv.

Ständig kamp

Precis som med antibiotika kommer bakterier att bilda resistens mot fager men det är inte något problem eftersom det pågår en ständig evolutionär kamp mellan fager och bakterier. Blir bakterien resistent anpassar sig fagen snabbt för att åter igen kunna sätta in sina dödliga stötar.

– Den snabba förändringstakten är dock ett bekymmer eftersom vi hela tiden måste förändra den cocktail av bakteriofager som vi ger patienten. Det går att jämföra med ett antivirusprogram i en dator – varje gång det kommer en ny trojan med en något avvikande kod måste virusprogrammet uppdateras.

Bakteriofager angriper bakterier på provplatta. Resultatet syns som små gråa fläckar. Foto: Per Westergård

Bakteriofager angriper bakterier på provplatta. Resultatet syns som små gråa fläckar. Foto: Per Westergård

Fager som desinfektionsmedel

Begränsningen är att fager är svåra att få in i kroppens celler eftersom de bryts ned snabbt om de injiceras intravenöst och därför kommer bara visa typer av infektioner att kunna behandlas. Däremot tror Anders Nilsson att vi redan inom några år kommer att använda fag-lösningar som desinfektionsmedel på sjukhusen. Genom att tvätta av allt som förs in på ett sjukhus med fager kan spridningen av resistenta bakterier förhoppningsvis begränsas.

– Om tio år skulle jag tro att vi har ett antal fungerande preparat som kan användas mot kroniska öroninflammationer, luftrörinfektioner och kanske mag- och tarminfektioner, menar Anders Nilsson.

Ofarliga för hälsa och miljö

Han vill även framhålla att bakteriofager är helt ofarliga för både vår hälsa och för miljön. Inte ens ett stort utsläpp av fager skulle få några skadliga konsekvenser.

Det stora hindret för att vi ska få se bakteriofager inom vården är att läkemedelsföretagen är måttligt intresserade, det är nämligen svårt att ta patent på fager.

av Per Westergård

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Bakteriofager hoppfullt alternativ Ett antal bakteriofager, till vänster, attackerar en bakterie.Foto: Graham Beards