Här växer det hållbara boendet

av Karin Montgomery
Det senaste tillskottet i "ekostaden" Augustenborg i Malmö är ett 14-våningshus där nya idéer för hållbart boende testas. Den som flyttar in förbinder sig till exempel att både delta i forskningsprojekt och att odla på balkongen.

Det mest slående vid ett besök på Greenhouse, som består av ett höghus och etagelägenheter i radhus, är balkongerna. Varje lägenhet har en balkongyta på 22 kvadratmeter varav hälften är inglasad för att skapa olika odlingszoner. Dessutom finns vattenspridare och golvbrunnar för att underlätta bevattning.

Varje lägenhet har också en egen så kallad växtverkstad med ingång direkt från hissen, för att de boende ska slippa släpa jordiga påsar genom lägenheten. Frida Persson Boonkaew är projektledare för hållbarhet hos Malmö kommunala bostäder, som äger hyreslägenheterna i Greenhouse.
– Odlingsintresse är ett krav för att hyra en lägenhet, hyresgästerna förbinder sig till att odla på sin balkong när de flyttar in, berättar hon.

Lätt att göra rätt

Den stadsnära odlingen är en viktig del i Greenhouse, men hållbarhet genomsyrar hela projektet.
– Grundtanken är att det ska vara lätt att ”göra rätt”, säger Frida Persson Boonkaew.

Ett exempel är logistiken med cyklar. Det finns gott om cykelparkeringar utanför huset, en ramp med nyckelbricksläsare underlättar passering till garaget och till källaren går en cykelhiss. Dessutom finns det en cykelverkstad, låsbara skåp för laddning av elcykelbatterier och en cykelpool med lådcyklar. Skulle det ändå behövas en bil så ingår gratis medlemskap i elbilpool i fem år.

Genom en panel vid entrén till varje lägenhet kan de boende följa sin förbrukning av el och varmvatten samt hur mycket sopor som hushållet orsakar. Det är möjligt att skapa egna mål och att jämföra sig med snittet i huset.
– Tanken är att skapa medvetenhet, säger Frida Persson Boonkaew.

Vid ingången finns även den så kallade ”hemma-borta-knappen” som med ett tryck stänger av lägenhetens el och ventilation.

Forskare följer

Misse Wester, forskare i miljöpsykologi på KTH, följer hushåll i Greenhouse för att granska i vilken utsträckning hyresgästerna använder de smarta tekniska löningarna.
– I Greenhouse har man inte försökt ändra folks beteende, utan de som tagit fram Greenhouse har hittat lösningar som är enkla att använda till vardags. Det tycker jag är bra, säger Misse Wester.

Annika Carlsson-Kanyama, forskare vid Industriell ekologi på KTH, tittar närmare på hushållens utsläpp före och efter inflytt. Hon poängterar att utfallet påverkas mycket av utgångsläget.
– En del hushåll var mycket miljömedvetna redan innan de flyttade in och då är det svårt att uppnå ytterligare förbättringar, säger hon.

Hon lyfter dock fram möjligheten att odla sin egen mat som en potential för att minska hushållens utsläpp.
– Om man bor i stan så står maten för stor andel av utsläppen. Odling är säsongsbetonat, så man kan tänka sig att en del av utsläppen från livsmedelsframställning minskar.

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.