En grön oas i oljemeckat

av Marie Bergström
I öknen utanför Abu Dhabi byggs det som kallats för världens mest hållbara stad. Förseningar och problem har kantat projektet men idag börjar drömmen ta fysisk form. Här skapas en plats för nytänkande mitt i världens oljemecka.

Tre mil öster om skyskraporna i Abu Dhabi bäddas vår bil plötsligt in i ett moln av damm. Sekunden senare är sanden borta, men utsikten har förändrats. Ett kluster av futuristiska byggnader reser sig som en hägring ur öknen. Vi har nått vårt mål: Masdar City.
Ljusa flickröster fyller entréhallen. En skolklass från ett annat emirat är på studiebesök. Åttondeklassarna fnittrar och trycker näsorna mot glasväggen när en förarlös elbil kommer körande.
– Vi har läst om det här i skolan, berättar en av eleverna.

Fågelkvitter och porlande vatten

Flickorna vinkar glatt när de försvinner runt knuten i det surrande fordonet. Resan till stadens forskningsinstitut tar knappt fem minuter. Men när vi stiger ut i den svala brisen känns det som att vi har färdats till ett helt annat land. Kontrasten till bullriga och biltäta Abu Dhabi är slående. Här i Masdar City finns inga bilar och inte särskilt många människor heller. Brummande motorer har ersatts av fågelkvitter och porlande vatten från en fontän.
– Välkomna till Masdar, säger norrmannen Matteo Chiesa.

Pelle Karlsson, Titel

Matteo Chiesa, Masdars forskningsinstitut

Han är professor i maskinteknik vid Masdars forskningsinstitut och företräder samarbetsorganet Nordisk Innovation, som precis etablerat ett kontor i staden. Matteo Chiesa har dock arbetat här sedan stadsprojektet drog igång för åtta år sedan.
– Då var det bara ett hål i sanden, berättar han.

Nu har en rad originella byggnader i guld och terrakotta tagit form. Väster om staden blänker ett stort fält av solpaneler, som förser staden med energi.

Arabisk arkitektur och modern miljöteknik

För att skapa ett behagligt klimat och låg energiförbrukning har stadsplanerarna kombinerat antik arabisk arkitektur med den senaste miljötekniken. Husen är välisolerade för att stänga ute värmen, försedda med solpaneler på taken och byggda tätt ihop för att skapa skuggiga alléer. Stadsmiljön är också utformad så att ökenvindar blåser in och ger svalkande brisar.
– Temperaturen kan skilja med flera grader här jämfört med utanför staden, på sommaren blir det extra tydligt, säger Matteo Chiesa.

Stadsprojektet utanför Abu Dhabi lanserades 2006 och är en av världens mest ambitiösa hållbarhetssatsningar. Med en yta på sex kvadratkilometer och med 40 000 invånare skulle staden bli världens första som var fri från koldioxidutsläpp och avfall.
För många var satsningen oväntad. När Världsnaturfonden listar länders ekologiska fotavtryck kommer Förenade arabemiraten på en osmickrande tredjeplats. Abu Dhabi, som är det största emiratet i landet, står för 90 procent av dess oljeproduktion.

För många var satsningen oväntad. När Världsnaturfonden listar länders ekologiska fotavtryck kommer Förenade arabemiraten på en osmickrande tredjeplats

Blivit kraftigt försenat

Genom att gå i bräschen för hållbar stadsutveckling och skapa ett kluster för miljöteknik ville Abu Dhabis regering förbereda sig inför den dag när oljan tar slut. Men projektet försenades kraftigt. Finanskrisen 2008 tog död på investeringsviljan hos privata aktörer och Abu Dhabi tvingades dessutom lösa ut sin skuldtyngda granne Dubai. Till det kom flera tekniska utmaningar.
– Närheten till flygplatsen gör att det inte går att använda vindkraft och solljuset här är inte idealiskt för solkraft eftersom vi är nära havet. Vattnet avdunstar, som ni ser är himlen inte klarblå, säger Matteo Chiesa.

Som ett resultat har ambitionsnivån sänkts. Masdar City ska fortfarande bli världens mest hållbara stad, men målet om noll koldioxid och avfall har övergetts. Staden skulle ha invigts i år, men ännu har den första av projektets sju etapper inte blivit klar. De enda bofasta i staden är ett hundratal studenter. Man har slutat prata om ett slutdatum.

Ny kunskap den stora vinsten

Trots bakslagen tycker Matteo Chiesa inte att man ska se projektet som ett misslyckande.
– I ett så här stort projekt fungerar det inte att ha en storslagen ”masterplan” som man följer till punkt och pricka. Forskningen går framåt och man stöter på utmaningar. Det är naturligt att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Jon E Bergan, projektledare på Nest

Jon E Bergan, projektledare på Nest

Den stora vinsten är enligt honom all ny kunskap som forskningen här genererar. Flera globala företag och organisationer har etablerat sig i staden. Här finns bland annat Siemens Mellanösternkontor och senare i år ska internationella organet för förnybar energi, Irena, flytta in.
Syftet med Nordisk Innovations etablering är att hjälpa nordiska miljöteknikföretag som vill göra affärer i regionen, bland annat genom rådgivning och uthyrning av kontorsplatser.
Enligt Matteo Chiesa är intresset stort. Redan nu finns det också nordiska bolag som etablerat sig i Masdar på egen hand.

Unik anläggning för solkraft

En kilometer utanför staden hörs ett svagt mekanisk surrande när solpanelerna riktar in sig för att stå rakt mot solen. Här samarbetar norska bolaget Nest med forskare i ett projekt om energilagring. Nest har tillverkat en betong som klarar värme på flera hundra grader. Med hjälp av Masdars unika anläggning för koncentrerad solkraft ska de visa att det går att lagra energi i betongen och att ladda ur den. Systemet kan enligt Nest bland annat användas för att värma upp hus och avsalta havsvatten.
– Lagringen är en av knäckfrågorna för förnybar energi. Det här kan göra termisk solkraft mer attraktivt, säger Jon E Bergan, projektledare på Nest.

Mathieu Martins, doktor i maskinteknik, arbetar åt Masdarinstitutet med betongprojektet. Han tycker att det är givande att samarbeta med företag.
– Forskning riskerar att bli teoretisk. Här ser vi att det vi gör kommer att användas praktiskt, säger han.

Tar tid att förändra attityder

I Masdar City går arbetsdagen mot sitt slut. Solen sjunker snabbt över staden. Rader av stadsjeepar med pendlare lämnar parkeringen. Bussen mot Abu Dhabi är däremot nästan helt tom.
– Att ta fram tekniken är en sak, att ändra människors vanor är mycket svårare, säger Mathieu Martins och fortsätter:
– Masdar gör skillnad. Här återvinner vi skräp och har ett annat förhållningssätt än inne i Abu Dhabi. Många från regionen gör studiebesök här och det får människor att börja reflektera. Jag undervisar också nästa generations emiratiska medborgare och jag ser att det sker en attitydförändring. Men det tar tid.

Benjamin Chang och Chia-Yun Lai från Taiwan och Harry Apostoleris från USA studerar för att ta sina masterexamen i Masdar city. De lockades av möjligheten att plugga utomlands och av de fördelaktiga villkoren. Utländska masterstudenter får gratis boende och 1 000 euro i månaden för att studera här. Foto: Lisa Brunzell

Benjamin Chang och Chia-Yun Lai från Taiwan och Harry Apostoleris från USA studerar för att ta sina masterexamen i Masdar City. Foto: Lisa Brunzell

 

av Marie Bergström

1 kommentar:

  1. Kommentar från Vahid Reza Darejati 19 januari 2017:

    Det är galenskap i högsta grad.
    Det får inte plats att diskutera i helheten i det lilla tillfället.
    Ansvariga vågar inte var ärliga att visa den verkliga ” ekologiska fotavtrycken” . Allt från insmuglade sand från hotade haven i östra Asien till all energi som har gått till att transportera olika material som egentligen hör inte hemma i detta klimat. …
    Ett gyllene tillfälle bara för de som har storhetsvansinne och söker uppmärksamhet och de som vill känna extra sjukt mycket pengar!

    Kostnaderna kommer vi alla andra betalar på jordklotet förr eller senare… tro mig!

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.