Malmö och Stockholm vågar tänka nytt

Städer behöver mer grönska för att hålla sig friska och levande. Malmö och Stockholm skapar inspirerande grönområden för den moderna staden.
Malmö och Stockholm vågar tänka nytt
Stora odlingslådor löper längst med huset Urbana Villor i Västra Hamnen i Malmö. De boende kan själva välja om de vill odla på en stor eller liten del av ytan, men det man planterar får ändå tillgång till hela jordvolymen där jorddjupet uppnår 30 centimeter. På så sätt kan plantorna växa sig stora och frodiga. Foto: Annika Kruuse

I Malmö stad har man i över tio år arbetat med en långsiktig plan för att ge gröna ytor en större roll i stadsmiljön. Förra året startade man projektet Biodivercity som ett sätt att hitta ännu fler gröna lösningar och utveckla produkter och tjänster för att öka stadens biologiska mångfald.

Gröna tak

En sak man vill göra är att tänka nytt kring gröna tak.
– Idag finns det exempelvis fyra stora leverantörer av gröna tak, men det alla erbjuder är sedummattor. Vi vill ta ett steg längre och återskapa ett stycke natur och därmed få en hel biotop.
Som exempel på lämpliga biotoper för tak nämner Annika Kruuse strandäng eller kalkrika biotoper.
– Torra naturtyper är de som är lämpligast att återskapa på tak, eftersom substratet, det vill säga den specialblandade jord som innehåller näring, måste vara relativt tunt för att inte bli för tungt för taket. Om man vill göra fuktkrävande biotoper, som en skogsbiotop eller våtmark, måste man antingen ha tjockare substrat eller bevattning, och eventuellt förstärka taket.

Mobila system

En annan idé är att de gröna ytorna också kan vara mobila.
– De mobila växtsystemen handlar mer om tillfälliga system för exempelvis skolor där det kan vara svårt med skötseln på sommaren. Just nu tittar vi exempelvis på ett system till en förskola med en vindutsatt gård, växtsystemet blir ett vindskydd samtidigt som det främjar den biologiska mångfalden, säger Annika Kruuse på miljöförvaltningen i Malmö och som leder projektet.

Annika Kruuse, Miljöförvaltningen i Malmöstad. Foto: Hilda Kruuse

Annika Kruuse, Miljöförvaltningen i Malmö stad. Foto: Hilda Kruuse

Skog istället för tulpaner

I projektet Biodivercity vill man också utveckla redan befintliga gröna ytor. Exempelvis undersöker man alternativ till bostadsgårdarnas klassiska rabatter och gräsmattor.
– Vi har bland annat arbetat med en gård som ligger i skugga. Här ska vi återskapa en skogsbiotop där vi valt skuggälskande arter för att skapa en vackert komponerad miljö.
Tanken är det ska finnas olika typer av biotoper eftersom fler naturtyper ökar stadens biologiska mångfald.
– Högre biologisk mångfald skapar mer motståndskraftiga system i ett förändrat klimat. Det är även vackert och positivt för människors välbefinnande och hälsa. Artrikare miljöer ger också bättre förutsättningar för fler pollinatörer, vilket leder till mer frukt och bär, säger Annika Kruuse.

Nya skötselbehov

Arbetet med Biodivercity sker tillsammans med bland annat forskare och privata byggherrar. Och enligt Annika Kruuse finns det en del utmaningar med det nya sättet att tänka. Ett exempel är skötseln. När rabatter ersätts med en ny sorts biotop är det oftast inte lämpligt att gödsla. Nya sorter kan även göra det svårt att veta vad som ska betraktas som ogräs eller inte. En del av arbetet går därför ut på att höja kompetensen hos dem som beställer skötseln av exempelvis en bostadsgård.
– Vi vill hitta bra sätt att beskriva skötselbehoven. Ett sätt skulle exempelvis kunna vara tydliga bilder för hur man vill att det ska se ut på sikt.

Annika Kruuse hoppas att projektet ska skapa intresse och ökad kunskap om nya växtmaterial och ett nytt sätt att se på gröna ytor hos byggherrar.
– Genom att sammanställa en lättillgänglig rapport, anordna seminarier och studiebesök vill vi kunna bjuda övriga branschen på den kunskap som vi byggt upp.

Gröna ytor även i Stockholm

Christina Wikberger, Miljöförvaltningen Stockholm stad.

Christina Wikberger, Miljöförvaltningen Stockholm stad.

Även Stockholms stad har länge arbetat med att förstärka de gröna ytornas roll i staden.
– Vi vill synliggöra ekosystemtjänster i stadsmiljön, för de som bor här, politiker och för de som bygger och planerar. Grönska ses ofta som ett trevligt inslag, men vi vill även visa fördelarna med att ha ekosystemtjänster i åtanke när man bygger städer. Våtmarker kan rena vatten, gröna tak och träd kan fördröja dagvatten istället för att använda tekniska lösningar, säger Christina Wikberger på miljöförvaltningen i Stockholm och projektledare för Care of City.

Syftet med Care of City är bland annat att vidareutveckla det planeringsverktyg för bostadsområden som man tagit fram i Stockholms miljöprofilområde Norra Djurgårdsstaden.

Grönytefaktorn visar vägen

Med hjälp av verktyget ”grönytefaktor” har byggherrar i Norra Djurgårdsstaden fått praktisk hjälp för att nå projektets mål om en klimatanpassad stad med grönskande utomhusmiljöer. Det har exempelvis handlat om att det på bostadsgårdarna finns en damm, träd som ger skugga, blommor och fruktträd eller möjlighet till att kunna odla.
– I Norra Djurgårdsstaden har vi sett att modellen med grönytefaktor är en bra metod för att arbeta med ekosystemtjänster. Man får trevliga gårdar och kan njuta av blomsterprakt samtidigt som man stärker det lokala ekosystemet och får en ökad biologisk mångfald.

Anpassa modellen för fler platser

Nästa steg för arbetsgruppen i Stockholm blir att anpassa vertyget grönytefaktor för andra typer av byggnader och offentliga platser så som parker, torg och gator.
– Vi tror att det är ett bra sätt som passar för flera städer som vill göra klimatanpassning. Det handlar inte om att hitta argument för att inte fortsätta bygga, för vi ska ju täta städer. Men för exempelvis en renare luft och ett mer robust ekosystem behöver vi grönska. Det är ett sätt för att vi ska kunna bygga hållbara städer, säger Christina Wikberger.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.