Hängande trädgårdar ger husväggar nytt liv

Smultron, lavendel och kattfot är växter vi normalt finner i skogsbrynet eller på trädgårdstäppan. Inom några år kan de komma att täcka stadens fasader.

I projektet ”Veritikal grönska” utvecklar Tobias Emilsson och hans kollegor en metod där växter, i så kallade växtmoduler, planteras direkt på husväggar och fasader.
– Tanken är att de gröna väggarna ska vara en komponent när man inte kan bygga annan grönska. Där det till exempel inte går att anlägga en park kan man istället investera i en grön vägg, säger Tobias Emilsson, biolog och forskare vid SLU.

Tobias Emilsson, forskare inom landskapsutveckling, SLU.

Tobias Emilsson, forskare inom landskapsutveckling, SLU.

Flera fördelar

Till skillnad från klätterväxter, som kan ta flera år att bygga upp, går det mycket fortare att få en grön vägg. Metoden är heller inte lika begränsad.
– Med modulerna kan man komma igång direkt. Eftersom det går att plantera olika arter, som kan skilja i färg och form, kan man exempelvis få olika mönster. Det blir lite mer som konstverk, säger Tobias Emilsson.

En annan fördel är att växtmodulerna inte kräver någon markyta.
– Det kan vara trångt i marken. Här finns exempelvis el-, vatten-, och gasledningar, att då plantera en klätterväxt på marken kan ta mycket av detta utrymme.

Växterna sätts i fickor fyllda med ett odlingssubstrat, innehållande bland annat kompost och pimpsten. Bakom fickorna finns ett filtmaterial som leder vatten till växterna. Foto: Annika Wuolo

Växterna sätts i fickor fyllda med ett odlingssubstrat, innehållande bland annat kompost och pimpsten. Bakom fickorna finns ett filtmaterial som leder vatten till växterna. Foto: Annika Wuolo

Bevattning en utmaning

Tekniken med växtmoduler är dock inte är helt okomplicerad. En av utmaningarna går ut på att hitta smidiga bevattningssystem.
– Eftersom växterna planteras vertikalt åker vattnet rakt ner, man måste därför hitta ett sätt som ger en kontinuerlig tillförsel av vatten i rätt mängd, säger han. I detta projekt har man valt att testa två olika system.

Två system

En variant är att väggen består av fickor som fylls med ett odlingssubstrat, innehållande bland annat kompost och pimpsten. Bakom fickorna finns ett filtmaterial som leder vatten till växterna.

I den andra varianten använder man stenullsskivor som pressas mot en filtduk. Växterna sätts in i de hål som borrats i skivorna. Vattnet når växterna genom att både skivan och filtduken vattnas.
– Det här är system som fungerar, men det vi bland annat vill titta på är hur mycket vatten som går åt och hur växterna mår i den här typen av system.

I det andra systemet kläs stenullsskivor med en filtduk. Växterna sätts in i hål som borrats i skivorna. Växterna får vatten genom att både skivan och filtduken vattnas. Foto: Annika Wuolo

I det andra systemet kläs stenullsskivor med en filtduk. Växterna sätts in i hål som borrats i skivorna. Växterna får vatten genom att både skivan och filtduken vattnas. Foto: Annika Wuolo

Varierande klimat ställer krav

Det svenska klimatet med varierande årstider och temperatur ställer höga krav på vilka växter som kan användas.Projektet går därför även ut på att identifiera de växter som bäst är lämpade för ett svensk klimat. Meningen är inte att man ska plantera om växterna varje år.
– Man bör ha en bas som överlever över tid, att plantera om är inte ett hållbart system. Vi tittar främst på arter som man hittar i svensk flora, så som smultron och andra vildväxande arter. Tanken är att använda inhemska växtmaterial i kombination med trädgårdsväxter.

Bygga upp kunskap

En viktig fråga är hur systemen kan påverka fasaden. Därför vill man undersöka om fuktbelastningen ökar eller inte.
– Det kan vara så att de olika systemen skiljer sig åt, men eftersom data inte är sammanställt ännu är det för tidigt att säga något om den eventuella fuktbelastningen.

För att få en optimerad stadsplanering vill man också undersöka hur klimatet utanför byggnaden påverkas av de gröna väggarna.
– Det går att anta att klimatet är fuktigare och kallare men det finns idag inga modeller för väggar så som det finns för tak, träd och gräsmattor. Hela projektet går ut på att göra en screening av teknik och växter, hitta riskerna och de kritiska punkterna och bygga upp en kunskap som inte finns idag.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.