Läkemedelsbolagen redo ta sitt ansvar i antibiotikakrisen

av Jennie Krook
För att få fram en ny typ av antibiotika som biter på resistenta bakterier krävs nya ekonomiska modeller, för både framtagning och användning av nya preparat. Det menar läkemedelsbranschen i ett nytt gemensamt upprop.
Läkemedelsbolagen redo att ta sitt ansvar i antibiotikakrisen
I en ny gemensam deklaration åtar sig läkemedelsbolgen bland annat att investera i forskning, samt att arbeta för att antibiotika endast används av patienter som verkligen behöver den. Man ska också verka för minskad antibiotikaanvändning inom djurhållning. Foto: Mostphotos

De senaste 30 åren har endast två nya klasser av antibiotika tillkommit och många läkemedelsföretag har helt lämnat infektionsforskningen.
Det beror delvis på att ny antibiotika som tas fram bör användas restriktivt och därmed inte antas generera några större inkomster, kanske inte ens betala investeringen i forskning och framtagning av preparatet.

Marknaden har misslyckats

Richard Bergström, VD för den europeiska läkemedelsbranschens organisation (som håller ihop 73 läkemedels- och forskningsbolag), beskriver avsaknaden av nya antibiotikapreparat de senaste 30 åren som ett tydligt marknadsmisslyckande.

Richard Bergström, VD för den europeiska läkemedels-branschens organisation (EFPIA)

Richard Bergström, VD för den europeiska läkemedels-branschens organisation (EFPIA)

– Ny antibiotika ska helst inte användas i större volymer, den ska inte marknadsföras utan hållas igen. Detta kräver en ny prissättningsmodell. Både för att forska fram en ny men även för att hantera försäljningen av ett nytt preparat.

Han har själv varit med och tagit fram deklarationen (se faktaruta) och enligt honom är den ett medgivande från läkemedelsbranschens sida att det krävs en ny affärsmodell.
I deklarationen föreslås bland annat en global fond som garanterar att ny antibiotika säljs till rimliga priser i utvecklingsländerna och att läkemedelsbolagen får ersättning för forskning och utveckling utifrån det värde medicinerna har för samhället, inte efter hur mycket de säljer.

Bolagen ska få ersättning utifrån det värde medicinerna har för samhället, inte efter hur mycket de säljer.

Hoppas förlösa en knut

Richard Bergström tycker att arbetet med att ta fram deklarationen har gått förvånansvärt bra. Några företag har varit mer aktiva än andra, men ett ökat grupptryck inom läkemedelsbranschen att agera, har gjort att många hänger på.
– Detta visar en ny anda, ett steg och en signal till världssamfundet att industrin är redo att spela en stor roll. Vi hoppas på att förlösa något som länge varit en knut.

På frågan om det jobbas på någon konkret handlingsplan från deras sida, för att uppfylla sina åtagande i deklarationen, svarar Richard Bergström.
– Vi vill inte komma med någon färdigkokt lösning utan vi vill ha hjälp med detta. Vi måste alla hitta en ny ordning tillsammans, regeringar, industrin och internationella organisationer.

Tar fram nya modeller

En av dem som arbetar för att få fram nya lösningar för utveckling, produktion och användning av antibiotika är Alexandra Waluszwewski, professor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.

Alexandra Waluszwewski, professor vid Uppsala universitet.

Alexandra Waluszwewski, professor vid Uppsala universitet.

Hon forskar om relationen mellan vetenskaplig och industriell utveckling och är engagerad i det internationella projektet DRIVE-AB som arbetar för att ta fram nya affärsmodeller för antibiotikautveckling.
– Alla vet att vi behöver nya ekonomiska modeller, frågan nu är hur de ska designas. Det är otroligt utmanande men det finns trots allt erfarenheter från en rad andra industrier där man genom olika arrangemang förmått att upphandla produkter och tjänster innan de är färdigutvecklade. Ett förslag kan vara Public Private Partnerships (PPP), ett andra en global utvecklingsfond, ett tredje kan vara att ett antal organisationer får i uppdrag att leda utvecklingen en ny antibiotikafamilj, säger Alexandra Waluszewski.

Det senaste året har varit en mental islossning med flera större aktörer som inser allvaret och driver på.

Kräver global lösning

Hon poängterar samtidigt att hon tror att det är viktigt att inte låsa sig för tidigt vid en lösning. Eller överhuvudtaget tro att det finns just endast en (1) lösning.
– Det låter lite som att det finns en ny ekonomisk modell men det är ett paket med systemlösningar som måste fram. Dels krävs det politiska beslut på transnationell, nationell och regional nivå och dels måste en rad kompletterande ekonomiska modeller utvecklas. Det är processer som aldrig blir färdiga utan som man hela tiden får fortsätta jobba med.

Både Alexandra Waluszewski och Richard Bergström liknar arbetet mot antibiotikaresistens med det som sker mot klimatförändringar, ett globalt problem som de anser även måste lösas globalt, i ett större samarbetsorgan.

Ledare efterlyses

Richard Bergström berättar att det pågår många initiativ och diskussioner i exempelvis EU-kommissionen, WHO, G7 och G20, men han efterlyser en världsledare i frågan.
– Det som krävs är att någon tar befälet, idag finns det en samsyn men ingen äger frågan. Kanske är det i FN:s generalförsamling som beslut måste tas.

Alexandra Waluszewski tror också att det krävs att en transnationell organisation ges rollen som övergripande paraplyorgan.
– Det pågår diskussioner överallt och frågan har flyttat framåt. Jag är mer optimist nu än tidigare, det finns en ökad medvetenhet. Det senaste året har varit en mental islossning med flera större aktörer som inser allvaret och driver på.

av Jennie Krook

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.