Hur påverkar våra handlingar framtida generationer?

av Karin Montgomery
De beslut vi tar idag kan få stora konsekvenser för framtida generationer. Forskare undersöker nu hur bättre förståelse för tid, och alternativ till traditionella perspektiv, kan ge en mer hållbar framtid och skapa rättvisa mellan generationer.
Hur påverkar våra handlingar framtida generationer?
De beslut vi tar idag kan få stora konsekvenser för framtida generationer. Forskare undersöker nu hur bättre förståelse för tid kan ge en mer hållbar framtid. Foto: Doug Olson/Mostphotos

Beslut fattas alltför ofta utifrån kortsiktiga ekonomiska överväganden, vilket kan resultera i att framtida generationer drabbas negativt. Särskilt behöver vi vara mer uppmärksamma när vi fattar beslut eller gör handlingar som har påverkan över lång tid.

Det är utgångspunkten i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet och KTH, där forskare ska undersöka hur bättre analys av en handlings konsekvenser ska ge mer informerade, och hållbara, beslut.

Beslut om kärnkraft begränsar

Ett exempel på handling som kommer att få långsiktiga konsekvenser är det politiska beslutet att använda kärnkraft.

– Här har vi skapat en utmaning att hantera kärnbränsleavfall i minst flera hundra år framöver och man har begränsat olika generationers valmöjligheter, säger docent Christina Fredengren, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur på Stockholms universitet, som leder projektet.

Andra liknande exempel är beslutet att använda olja och hur vi hanterar vårt avfall.

För att lyckas bättre behövs en förståelse för djuptidsinterventioner, vilket Christina Fredengren definierar som handlingar här och nu som påverkar olika processer och som ger effekter över väldigt lång tid. Det kan handla om alltifrån personliga handlingar till beslut inom näringsliv och politik.

Planterade träd för framtida skepp

Ett historiskt exempel på djuptidstänkande är byggandet av Vasaskeppet. För att säkra tillgången av råvara så att Sverige under lång tid skulle kunna bygga många, lika ståtliga skepp, beslutade kungen att plantera tusentals ekar på Visingsö. Ekar växer ju som bekant långsamt och blir väldigt gamla och starka ur vårt mänskliga livsloppsperspektiv.

– Exemplet visar hur svårt djuptidstänkande är, man utgår från sin nutid men sedan förändras förutsättningarna.

– Vi måste förstå att vi påverkar genom våra vardagliga handlingar.

Om man inte tar hänsyn till tiden så riskerar man enligt Christina Fredengren att fatta oinformerade beslut.

– Vi måste förstå att vi påverkar genom våra vardagliga handlingar. Kanske missar vi att tänka på vilka effekter en handling ger flera generationer längre fram, säger hon.

Undersöka handlingsmönster

I projektet ska forskarna undersöka hur offentliga aktörer hanterar frågor om tid och avvägningar mellan olika generationer. Några aktörer som hon redan nu kan nämna är exempelvis myndigheter, länsstyrelser och kommuner.

– Hur är det med det långsiktiga tänkandet hos de myndigheter som bestämmer över vilka resurser som kan användas nu, och vilka som ska sparas och ärvas av framtiden? Hur hanterar de frågor om tid och avvägningar mellan olika generationer?

– Vi vill ge ett alternativ till det traditionella ekonomiska perspektivet och hjälpa människor att handla annorlunda.

Hur ska vi då göra för att inte försvåra för framtida generationer?

– Jag gissar att vi i projektet kommer fram till att vi behöver lyfta upp vissa områden tydligare för att kunna ändra handlingsmönster. Ett praktiskt exempel är hanteringen av plast, som består av den uråldriga resursen olja. Vi hanterar plast utan att ha koll på var den tar vägen och hur långt framåt i tiden våra handlingar har en räckvidd, hur vi egentligen påverkar framtiden utan att uppmärksamma det.

Alternativ till traditionella perspektiv

Andra exempel är genetisk manipulering, utsläpp av föroreningar i haven och förorenad mark.
– Här är det viktigt att försöka förstå och utveckla verktygen för hur etiska överväganden mellan generationer går till och hur detta kan inspireras av nya tankegångar inom miljöhumaniora, som betonar vikten av både genusperspektiv, samt människa-djur-natur relationer.

Förhoppningen är att resultatet ska få oss att tänka i nya banor och på så sätt bidra till ett hållbart samhälle och rättvisa mellan generationer.
– Vi vill ge ett alternativ till det traditionella ekonomiska perspektivet och hjälpa människor att handla annorlunda.

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.