Forskare som riskerat livet för vetenskapen

av Beatrice Rindevall
Forskning är viktigt. Det ökar vår kunskap och förståelse för det svåra och komplexa. Ibland kan det vara på liv och död, och genom historien har många riskerat livet för vetenskapen. Här listar Extrakt några av dem.

“Rubba inte mina cirklar”, är ett känt citat som sägs ha uttryckts av Arkimedes cirka 200 år f. Kr. I anekdoten berättas att Arkimedes suttit och studerat ett matematiskt problem uppritat i sanden när romarna intog den sicilianska by där han befann sig.

När en av romarna närmade sig Arkimedes ska inkräktaren ha fått höra det nu berömda citatet och blivit så uppretad att han dödade forskaren. Arkimedes räknas än i dag som en av de största matematikerna genom tiderna.

Genom århundraden har många forskare dödats eller riskerat sina liv. Situationerna har handlat om allt från att undersöka teorier som inte uppskattats av dåtidens samhälle, till att utforska farliga områden eller testa ny medicinsk utrustning. Extrakt listar här några av forskarna som riskerat sina liv för vetenskapen.

Dian Fossey – Bland gorillor och tjuvskyttar

En självklar kandidat på listan är Dian Fossey, välkänd för sin forskning på bergsgorillor i Rwanda och Kongo. Hon var en amerikansk primatolog och etolog som också författade boken De dimhöljda bergens gorillor.

Det var inte ofarligt att studera bergsgorillor. En gång stötte hon på fem aggressiva gorillahannar. I stället för att springa därifrån utmanade hon dem genom att stå kvar. Hannarna attackerade, men när de kom nära lyfte hon armarna och ropade “Whoa!” vilket fick dem att dra sig tillbaka.

Men det var inte gorillorna som var farligast med hennes jobb. 1985 hittades hon mördad, troligen på grund av hennes kamp mot tjuvskyttet som fortfarande sker på många av Afrikas utrotningshotade arter.

Mahmoud Solh – Den syriska fröbanken

När Syrienkriget inleddes 2011 låg forskningscentret och fröbanken ICARDA i huvudstaden Aleppo. ICARDA riktar in sig på fröer för torra marker och hade vid krigsutbrottet samlat fröprover från cirka 150 000 olika arter. Fröbanker finns på flera ställen i världen. Syftet med fröbankerna är att säkra världens matförsörjning vid katastrofer eller epidemier.

I april 2018 hade Syrienkriget tagit minst 350 000 människors liv och drivit över tolv miljoner människor på flykt, vilket är mer än halva Syriens befolkning.

Trots den pågående konflikten stannade forskare vid ICARDA kvar i Syrien i flera år för att skydda fröerna.

2015 fick Mahmoud Solh och ICARDA ta emot Gregor Mendels Innovation-pris för sitt arbete för att rädda fröerna, något de gjort genom att skicka proverna till bland annat norska fröbanken i Svalbard. Vid tillfället för prisutdelningen hade mer än 80 procent, över 116 000 prover, skickats till förvaring i Svalbard.

– Vi är betrodda med genetisk rikedom från 128 länder – en resurs vi inte har råd att förlora då den garanterar långsiktig offentlig välfärd, sa Mahmoud Solh, generaldirektör för ICARDA, när organisationen fick ta emot pris för hjältedådet.

I den syriska fröbanken fanns bland annat en av världens största samlingar av sädesslag och baljväxter.
– Fröbankernas roll för att bevara den biologiska mångfalden av växter och säkerställa framtida livsmedelsförsörjning har blivit särskilt viktigt eftersom klimatförändringen utgör ett allvarligt hot mot grödor och livsmedelssäkerhet i utvecklingsländerna, sa Mahmoud Solh.

Nu hoppas forskarna att de räddade fröproverna ska hjälpa till att få igång Syriens jordbruk efter att kriget är över.

Thor Heyerdahl  – På flotte över Stilla havet

Thor Heyerdahl var en norsk arkeolog, antropolog och upptäcktsresande. Han gjorde många resor över haven för att bevisa sina teorier och upptäcka nya platser. I början av sin karriär, på 1930-talet, studerade Thor Heyerdahl zoologi och geografi vid universitetet i Oslo. Fyra år senare gav han sig av på sin första expedition till polynesiska vulkanön Fatu-Hiva.

Mest känd är han troligen för att 1947 ha korsat Stilla havet på en flotte kallad Kon-tiki. Under 101 dagar färdades besättningen med Kon-tiki från Peru till Polynesiska Raroia, då Heyerdahl ville undersöka sin teori om att Polynesien kunde ha befolkats från Sydamerika.

Flotten var tillverkad av balsaträ och hampa, helt utan spik och ståltråd. Resan var farlig, men lyckosam. När Thor Heyerdal till slut nådde Polynesien ansåg han att han bevisat sin teori, men forskare inom såväl historia som genetik fortsätter debattera frågan än i dag.

Efter färden med Kon-tiki löste resorna av varandra, expeditionerna gick bland annat till Galapagosöarna och Påskön. Med en vassbåt seglade Thor Heyerdahl även från Marocko till Barbados, för att undersöka teorin om att egyptierna nått Amerika före såväl vikingar och européer.

Laura Annie Willson – Med rätt att forska

Laura Annie Willson levde i Storbritannien under förra sekelskiftet. Hon var ingenjör och grundade WES, Women’s Engineering Society. Under första världskriget drog många män ut i krig, vilket lämnade utrymme för kvinnor att fylla männens ingenjörspositioner.

När männen kom tillbaka behövde kvinnornas rätt att behålla sina positioner försvaras. Det blev startskottet för WES, som än i dag driver frågan om jämlika möjligheter för kvinnliga ingenjörer.

Laura Annie Willson var den första kvinnliga medlemmen i brittiska Husbyggarfederationen, medgrundare av Elektiska föreningen för kvinnor, och hon var en av suffragetterna. Suffragetterna kämpade för kvinnlig rösträtt, vilket inte alltid uppskattades.

Två gånger fängslades Laura Annie Willson för sin kamp för kvinnors lika rätt, men andra suffragetter råkade ännu värre ut. Under en protestaktion dödades bland annat suffragetten Emily Davison.

 

Marie Curie – Hittade ämne mer radioaktivt än uran

Marie Curie är en självskriven forskare på listan. Hon var en polsk-fransk kemist och fysiker som tilldelades nobelpris vid två tillfällen.

Första priset fick hon 1903 för sin forskning om radioaktivitet. Marie Curie blev då första kvinna att få nobelpriset. Andra nobelpriset fick hon åtta år senare för upptäckten av två nya grundämnen, radium och polonium, som visat sig vara mer radioaktivt än uran.

Marie Curie avled 1934 av aplastisk anemi, troligen på grund av strålningen hon varit utsatt för i sitt arbete. Hennes anteckningar, och även kokböcker, anses på grund av strålningshalten vara så pass farliga att de i dag måste förvaras i blyfodrade lådor.

av Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.