Varför blir vi oftare sjuka under vintern? Mitt i vinterkräksjukans högsäsong startar nu ett forskningsprojekt som ska ta reda på mer om luftfuktighetens roll när virus sprids.

Influensa och vinterkräksjuka är två ovälkomna sjukdomar som brukar göra entré i början av varje vinter och nå sin topp den här årstiden. Anledningen till att sjukdomarna drabbar oss just på vintern sägs vara den torra luften som årstiden för med sig.

Befintliga forskningsresultat kring luftens roll är dock spretiga och därför ska Jakob Löndahl, universitetslektor i aerosolteknologi vid Lunds universitet, ta reda på mer om hur luftburna mikroorganismer påverkas av luftfuktighet.

Luftfuktighet och smittspridning

Jakob Löndahl
Jakob Löndahl, Lunds universitet. Foto: Jonas Jacobson

I det nystartade projektet ska han främst studera noroviruset, det virus som orsakar just vinterkräksjuka. Målet är att få en tydligare bild av hur vinterkräksjukans virus och andra mikroorganismer överlever vid olika luftfuktighet.

– Tidigare studier ger ganska osammanhängande information om sambandet mellan luftfuktighet och hur luftburna virus och bakterier sprids.

– Både aerosolteknologi och molekylär mikrobiologi har utvecklats enormt under senare decennier och vi hoppas kunna ge tydligare resultat när projektet är klart, säger Jakob Löndahl.

Viruspartiklarnas storlek kan ha betydelse

En av förklaringarna bakom teorin att torr luft gör oss sjukare är kopplad till viruspartiklarnas storlek. I torr luft är partiklarna mindre och kan lättare sväva omkring i luften, vilket innebär att vi oftare andas in dem.

I fuktig luft är viruspartiklarna större eftersom vätskan från fukten inte avdunstar så fort från partikeln. Större partiklar faller fortare ner mot marken och smittar inte lika effektivt.

– Jag är personligen tveksam till den teorin. Vi vet att luftfuktigheten påverkar partikelstorleken och att detta i sin tur får konsekvenser för hur partiklarna sprids, men jag är skeptisk till att det är den dominerande förklaringen. Istället tror jag att luftfuktigheten har ett samband med partiklarnas överlevnadsförmåga. Luftens vatteninnehåll spelar roll för livsdugligheten och därmed för hur de sprider smitta.

Om luftfuktigheten visar sig ha betydelse kan kunskapen användas för att optimera inomhusmiljön.

Jakob Löndahl hoppas att resultaten från projektet kan bidra till minskad sjukfrånvaro i samhället.

– Om luftfuktigheten visar sig ha betydelse kan kunskapen användas för att optimera inomhusmiljön. Det kan i så fall förbättra folkhälsan eftersom det skulle innebära färre sjukdagar, mindre risk för spridning av nosokomiala infektioner [sjukhussjukan, reds anm.] och friskare skolor, säger han.

Ventilationen också viktig

Fredrik Haux
Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson

Luftfuktighet tros alltså vara en viktig komponent när det gäller smittspridning, men det finns även andra parametrar att ta hänsyn till. Fredrik Haux, som är utredare inom området miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten, förklarar att även ventilation är en viktig faktor.

– Tillräcklig mängd luft i en lokal behöver bytas ut för att minska nivåerna av bakterier och virus. I till exempel skolor och förskolor finns regler för vilka flöden som krävs. Men man behöver även tänka på hur luftflödena rör sig i en lokal, säger han.

–  Luften i förskolans skötrum är per definition smutsig och ska inte komma ut i den övriga verksamheten. Ibland saknas ventilation, men om skötrummet har ventilation är det viktigt att veta hur luften rör sig för att veta var man till exempel ska lägga rena handdukar i förhållande till skötbordet för att undvika att de ligger mitt i luftflödets väg, säger Fredrik Haux.

En kombination av faktorer

Jakob Löndahl håller med om att ventilationen är viktig, han har tidigare gjort en studie på sjukhus som visade att just ventilationens placering har stor betydelse för bakterienivån i luften. Men han tillägger att hygien, nivåer av andra luftföroreningar samt solinstrålning också kan påverka spridning av virus och bakterier.

– Att vissa sjukdomar är vanligare under vintern beror troligtvis på en kombination av många faktorer. Det finns dock skäl att tro att luftfuktighet är en av de viktigaste komponenterna och därför behöver vi förstå det här bättre, avslutar Jakob Löndahl.

Om projektet

Projektet Vilken effekt har fuktighet på luftburen smittspridning startar i januari 2018 och kommer att pågå i fyra år. Målet är att undersöka hur luftfuktigheten påverkar spridning av virus och bakterier genom luften i byggd miljö.

Forskarna ska försöka besvara frågor som: ”kan vi minska mikroorganismers överlevnad i luft genom att kontrollera luftfuktigheten”, ”kan vi få friskare luft och hälsosammare samhälle genom att reglera luftfuktigheten inomhus” samt ”vilken betydelse har partikelstorleken för vilken dos luftburen smitta vi utsätts för.

Projektet består av tre delar: laboratorieexperiment för att undersöka hur virus och bakterier överlever vid olika luftfuktighet, studier i inomhusmiljö, till exempel sjukhus, för att ta reda på vilka miljöer som är mest smittsamma samt även en uppskattning av hur mycket partikelstorleken påverkar inhalerad dos av luftburna mikroorganismer.

Projektet finansieras av Formas.


Josefin Hallgren

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Amy Lee skriver:

    Hur kan jag följa upp detta intressanta projekt?

    • cathrine skriver:

      Hej!
      Tack för din kommentar. Vi hörde av oss till Jakob Löndahl som svarade så här:
      ”Vi har publicerat en hel del, och mer är på gång. Exempelvis har vi nyligen publicerat en artikel som visar att luftfuktighet påverkar överlevnad av bakterier i luften:
      Alsved, Malin, et al. ”Effect of Aerosolization and Drying on the Viability of Pseudomonas syringae Cells.” Frontiers in microbiology 9 (2018): 3086.
      Mätningarna på vinterkräksjukevirus i luft vid arbetsplatser är kompletta och analyserade. Manuskriptet skickas sannolikt till tidskrift inom ett par veckor. Vi har också i stort sett avslutat den första serien experiment på luftburna virus. Ett avancerat projekt som tagit mer tid än vi trodde när vi började. Preliminärt kan sägas att norovirus tycks överleva luftfärd, men den vetenskapliga granskningsprocessen är inte avslutad.”

  • Josefin Hallgren skriver:

    Hej Anders!

    Tack för din kommentar! Eftersom det här är en populärvetenskaplig text har jag inte använt några vetenskapliga begrepp i artikeln utan istället använt ordet ”viruspartikel”, även om det också finns andra mer tekniska begrepp att använda. Med viruspartikel menas här aerosolpartikeln, som i sin helhet består av själva viruset som bärs upp av en vätskedroppe (i de fall då det finns fukt i luften).

    Aerosolpartikeln ändrar storlek eftersom fuktdroppen ändrar storlek. Vanligtvis, som du säger, är själva viruset inuti intakt.

    Hälsningar Josefin Hallgren

  • Anders Kvarnheden skriver:

    Det låter som både spännande och viktig forskning, men beskrivningen av svävande viruspartiklar är oklar. Termen viruspartikel brukar användas för den enhet av arvmassa, omgivande proteinskal och eventuellt lipidhölje som utgör infektiöst virus. Den ändrar inte storlek på så sätt som beskrivs i artikeln. Jag antar att ni menar de vätskedroppar, t.ex. aerosolpartiklar, som virus kan finnas i, t.ex. från nysningar eller kräkningar?