Semestern står för dörren och även om värmen äntligen har landat i Sverige så planerar många att flyga till sydligare breddgrader. För trots flygets negativa klimateffekter så flyger vi svenskar mer än någonsin. Om vi vill minska flygandet så finns det enligt Cecilia Solér, docent i marknadsföring, två vägar att gå – höj priserna och reglera reklamen.

I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare dubblerats sedan 1990-talet - och ökningen fortsätter. Beräkningar visar att svenskarnas internationella flygande står för lika mycket utsläpp som all bilkörning i Sverige.

Men det här är ingenting konstigt, säger Cecilia Solér docent i marknadsföring vid Göteborgs universitet.
– Vårt ökande flygande är en helt naturlig del i en välbärgad konsumtionskultur som vår. Ju mer pengar du har - desto mer reser du, säger hon.

Cecilia Solér forskar om hållbar konsumtion och har kommit fram till att dagens sociala normer skapas på marknaden.
– Tidigare var det kyrkan eller klassamhället som skapade normerna, och de var fasta och trögrörliga. Men dagens normer är kopplade till produkter och vinstintressen.

Vårt ökande flygande är en helt naturlig del i en välbärgad konsumtionskultur som vår. Ju mer pengar du har - desto mer reser du.

Ett exempel på en sådan norm är researrangörernas annonser.
– De visar turkost vatten, sol, en otroligt vacker kvinna och fruktansvärt snygg man. De är inte feta alls och garanterat ångestbefriade. Med sig har de två barn – en pojke och en flicka. Vem vill inte vara den personen?

Information hjälper inte

Cecilia Solér
Cecilia Solér, docent vid Göteborgs universitet.

I kombination med låga priser, eller åtminstone priser som medelklassen kan klara av, uppstår behovet.
– Reklamen visar en idealiserad identitet som kopplas ihop med en produkt, då skapas behovet att resa.

Hur ska vi då komma tillrätta med det ökande privata flygandet? Att informera om flygresans negativa klimatpåverkan i reklamen tror Cecilia Solér inte på.
– All konsumtionsforskning sammantaget visar att det inte hjälper att informera. Och att bygga upp en skam över att flyga är inte heller rätt väg att gå - vi kan ju inte skämmas för den vi vill vara.

Sociala normer i kombination med tillgång är alltså det som styr vårt behov av att resa och det är här vi kan påverka, menar hon.
– Vi måste förändra det som skapar konsumtion. Om vi vill minska vårt privata flygande så måste vi försöka förändra de sociala normerna.

Och de sociala normerna kan ändras på två sätt. Det första handlar om att ändra resereklamens utformning.
– I dag är både tobaksreklam och bilreklam reglerad. Du får visa en bil i en skog men inte en person i en bil i en skog. Om vi vill omskapa sociala normer och få folk att sluta flyga så måste vi skapa idealiserade identiteter kring andra sätt att resa, till exempel att ta tåget.

Många väljer bort närliggande resor

Magnus Ling
Magnus Ling, generalsekreterare på STF. Foto: Oskar Kihlborg

Det andra tillvägagångssättet är att höja priserna. Och här får Cecilia Solér stöd av Magnus Ling, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen. Han liknar omställningen från flyg till tåg med konsumtionen av miljömärkta produkter när de först släpptes på marknaden.

– I början sa alla att de ville köpa de miljömärkta produkterna men det såldes ändå inte så mycket, men när priserna sänktes så köpte fler och fler. Det är samma sak med tåget, ska vi välja att åka tåg så måste det vara ett okej pris.

Han betonar också att kvalitén måste höjas på våra svenska tåg.
– Tågen är som KRAV-livsmedel var för i tiden – omoget, dyrt och med bruna fläckar. Även om det naturligtvis finns politiska orsaker till detta så finns det mycket mer att göra på produkten för att locka konsumenter.

De låga priserna till långväga destinationer gör även att många väljer bort närliggande resor, menar han.
– Min bild är att fler svenskar har varit i Thailand än i Kiruna.

Svenskar flyger mer

Flygets klimatpåverkan är stor för oss svenskar - och ökande. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet. Den ökade trenden har hållit sig sedan 1990-talet. Under 90-talet gjorde vi i genomsnitt en utlandsresa med flyg vartannat år. Nu gör vi nästan en utlandsresa per år och person.

Undantag från ökningen finns; först på 90-talet när Sverige hade en finanskris, sedan efter 11-septemberattacken 2011 och senast vid den globala finanskrisen 2008.
Källa: miljomal.se


Karin Montgomery

Lämna ett svar till Dag Lindgren Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Bo Larsson skriver:

    Stockholm, Oslo och Köpenhamn tävlar om att ha flest flyg i Norden. I stället borde de tävla om att ersätta flest flygresor med tågresor. Hela ”den nordiska triangeln” bör få effektiva höghastighetståg 320-400 km/h med fortsättning via Hamburg till ett utbyggt, sammanhängande nät av höghastighetståg. Med Detta bör, med samma effektvitet som i Kina, kunna förverkligas på 10-15 år. Inomeuropeiskt flyg bör till stor del ersättas av höghastighetståg, och tåget aldrig kota mer än flyget. Ekonomiskt går det ihop, om höghastighetsbanor och andra banor samverkar i ett effektivt nätverk och planerade flygplatsutbyggnader skrinläggs. Bromma flygplats kan nerläggas. Höghastighetsbanor Stockholm – Haparanda – Helsingfors och Stockholm – Åland – Helsingfors diskuteras också.

    • Dag Lindgren skriver:

      Många snabbtågslinjer går långsammare idag än för femton år sedan https://www.nyteknik.se/bygg/svenska-snabbtag-kor-allt-langsammare-6919824 och förseningarna fördubblas, detta trots teknisk uveckling med snabbare tåg och spår.
      Gör tågen punktligare och pålitligare än flyget, så blir de konkurrenskraftigare!

    • Dag Lindgren skriver:

      Resurseffektivare att reducera förseningar/inställda tåg på de järnvägar som redan finns och förbättra de imperfektioner i elektronik, administration och beslutsfattande som genererar opålitligheten.
      Dessutom kan det göras administrativt lättare att boka tågbiljetter till orter långt från Sverige.
      Klandervärt att beslutsfattarna inte lyckats åstadkomma pålitligare och mindre frustrerande tågförbindelser de sista 50 åren.

  • Dag Lindgren skriver:

    Jag tror höjda skatter/avgifter på långa flygvägar är en bra väg, som redan inletts första mars. Hur dessa skatter/avgifter bör utvecklas är en diskussion som bör anstå ett år då man sett effekten. Swedavia borde seriöst utreda lämpliga åtgärder för att reducera flygandet, inte bara hur det skall göras miljövänligare per passagerarmil. Mindre anslag till olika organisationer som finansierar vistelse utomlands långt från Sverige bör övervägas. Målen bör sättas bl a att reducera allt resande, inte bara att byta sätt att resa.

    • Dag Lindgren skriver:

      https://www.youtube.com/watch?v=D0tAy0apYII , The International Civil Aviation Organization planerar att sluta öka klimatgasemissionerna 2020 (bli kolneutrala) enligt mätningar påbörjade 2019. Det gäller därför att hålla flygandet nere 2019 och 2020 så utgångsåren inte blir toppår. Detta kan bara göras med skatter/avgifter. Visar det sig att flygets emissioner blir rekordstora 2018 måste skatter/avgifter omedelbart ökas.