I många delar av världen är det självklart att äta insekter. I dagsläget vet vi dock mycket lite om de små rackarna. Nu ska forskare söka svaren – och stora delar av världen väntar på resultaten.

I Kambodja finns en stark tradition av att viltfånga insekter. I så gott som varenda trädgård gillras ljusfällor om nätterna. Med hjälp av lampor och stora skynken ramlar insekterna ner i vattenkärl och fångas sedan upp. Blir fångsten liten äter familjerna upp den på egen hand. Får de mycket vänder de sig till uppköpare som i sin tur säljer insekterna på olika matmarknader. Kambodjanerna är långt ifrån ensamma. I stora delar av Asien, Afrika och Latinamerika är insekter en självklar del av kosten. Men de senaste åren har det hänt något.

En jätteindustri

Åsa Berggren

Åsa Berggren, professor i ekologi vid SLU.

Från att bara viltfånga insekter har det blivit allt vanligare att odla sina småkryp. På så sätt kan man säkerställa både mat och inkomst. Särskilt i lite rikare länder som Thailand har intresset fullkomligt exploderat, men även i europeiska länder som Holland. Här har insektsodlingarna växt till en jätteindustri med stora hangarer. – Men det mesta är fortfarande helt okänt. Vi vet inte ens hur insekterna mår och hur tätt de ska leva. Det är egentligen helt otroligt för när det gäller kor, grisar och kyckling har vi en strikt djurhållning och har koll på allt in i minsta detalj, säger Åsa Berggren, professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Säkerställa risker

I ett nytt forskningsprojekt ska hon och hennes kollegor titta närmare på just det här. Hur insekterna mår, hur de beter sig och vilka sjukdomar de bär på. Intresset är minst sagt stort. Även från svenska myndigheter. Sedan många år tillbaka är det förbjudet att sälja insekter inom EU. Lagen har dock varit otydlig och full av kryphål. I länder som Holland, Belgien, Danmark och Finland har man tolkat det som fritt fram. I Sverige har man dock valt en försiktigare linje och stått fast vid ett förbud. – Gamla fossilfynd visar att människor har ätit insekter i tusentals år. Det här är en fantastisk proteinkälla, men vi behöver ett system som säkerställer att riskerna för oss människor är minimala precis som för annan mat. Vissa insekter är giftiga som skydd mot fåglar och andra insekter har sjukdomsalstrare i sina magtarmkanaler. När man föder upp kyckling finns rutiner för exempelvis salmonellaprovtagning och sådant finns inte heller etablerat ännu, säger Åsa Berggren.

Studera smittspridning

I det nya projektet ska forskarna titta närmare på hussyrsan. Ett helt nytt beteendelabb kommer att byggas upp. Här ska de bland annat detaljstudera olika typer av blommande växter och hur de fungerar som mat, hur smittor sprider sig inom populationen och hur beteendet förändras vid smittspridning. Tack vare ny teknik kan kameror se skillnad på olika individer. En kamera kan därför ställas in så att den filmar en enskild syrsa och följer dess framfart i populationen. Kamerorna är också kopplade till en dator som drar slutsatser om rörelsemönster och annat. – Förr fick vi forskare sitta och titta på inspelade filmer med ett myller av syrsor och försöka följa enskilda individer så noga det gick. Det tog mycket tid och gav inte så mycket data. Nu får vi automatiskt massor av filmer och beteendedata och kan exempelvis studera densitet. Om syrsorna odlas för tätt kanske de blir stressande, mer aggressiva och sjuka lättare. – Jag hoppas verkligen att vi ska få fram massvis med ny information så att vi kan svara på de första viktiga frågorna som alla går och bär på. Den internationella uppfödningen är redan i full gång, men vi har ett stort behov av grundläggande kunskaper, säger hon

Stort intresse världen över

Åsa Berggren och hennes kollegor har tidigare arbetat med insektsforskning och hittills har de svenska forskningspublikationerna varit minst sagt vällästa ute i världen. Många av sökningarna har spårats till Asien och Afrika. – För inte så länge sedan blev jag uppringd av en fastighetsmäklare i Hong Kong. Han skulle sadla om till insekter och hade massa praktiska frågor om hur han skulle göra. Jag får också frågor från svenska myndigheter, företagare och studenter. Nu ska vi bara se till att vi har en uthållig matprodukt som är frisk och mår bra i sig själv, som är näringsrik och som innebär låga risker för konsumenter. Det är en väldigt spännande tid.

Populära insekter

Trots att människor runt om i världen äter 2000 olika insekter är det främst fyra som i dag föds upp som människomat. SLU-forskarna har valt att arbeta med hussyrsan. Den har funnits i Sverige sedan Carl von Linnés dagar, har bra näringsvärden och bra typer av fetter. Dessutom har smaken rankats som en av de bästa när man testat syrsor. Förutom hussyrsan odlas också tropisk hussyrsa, mjölmask och mindre mjölmask som människomat. En femte, svart soldatfluga, föds upp och säljs som djurfoder. Försök med svart soldatfluga pågår också i Sverige. Den är proteinrik, men eftersom den inte finns naturligt i vår del av världen finns det en risk att den blir en invasiv art.

Om projektet

I projektet Ta upp insekterna på matbordet vill forskare få grundläggande kunskaper om djurhållning av matinsekter. Fortfarande finns det många frågor om hur insekter kan födas upp på ett hållbart sätt och hur olika insektsarter bäst ska skötas. Projektet kommer att kretsa kring hussyrsor och djuren kommer att tas från både vilda populationer och från kommersiella (som är uppfödda till husdjursindustrin som mat till exempelvis reptiler). Forskningen är tvärvetenskaplig och kommer att pågå i tre år. Projektet finansieras av Formas.


Anna Liljemalm

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.