Det ångestdämpande läkemedlet oxazepam som läcker ut i våra vattendrag förändrar beteendet hos abborrar. De blir mer aktiva, tar fler risker och blir mindre sociala. På sikt kan det ge effekter i hela ekosystemet, med bland annat ökad algblomning som följd.

I dag när man undersöker hur läkemedel påverkar fiskar tittar man främst på läkemedlets toxiska effekt. Enligt Tomas Brodin, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, missar man då eventuella förändringar av ekologiskt relevanta beteenden.
– Dagens ekotoxikologi tester är inte designade för att fånga upp ekologiska effekter. För att se toxiska effekter måste man testa väldigt höga doser. Sådana höga koncentrationer av läkemedel förekommer väldigt sällan ute i naturen. Metoden är ett problem, eftersom långt innan man når de här toxiska nivåerna kommer det att ske beteendeförändringar hos fiskarna.

Abborrens viktiga roll i födoväven

Tomas Brodin, forskare Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Tomas Brodin, forskare Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Enligt Tomas Brodin är det fortfarande okänt vilka de ekologiska effekterna är. I ett nytt projekt vill forskarna därför undersöka hur akvatiska system, som exempelvis en sjö, påverkas när beteendet hos viktiga nyckelarter så som abborren förändras.
– Abborrens förändrade beteende gör att den blir bättre på att söka föda. När den får i sig mer mat växer den snabbare och reproducerar sig bättre. Läkemedlet kan alltså gynna abborren, säger han.

Men riktigt så enkelt är det inte, myntet har så klart en baksida. När abborren blir mer risktagande blir den också mer synlig för predatorer, som exempelvis gäddan.
– Vår hypotes är att om det finns gädda i systemet så kommer abborrarna att minska. Och tvärtom, finns det ingen gädda kan ett ökat födointag i sin tur ge en konkurrensfördel. Eftersom abborren har en mellanliggande plats i födoväven kan den påverka både upp och ner, säger han.

Har betydelse för mängden alger

Det innebär att beroende på om abborren minskar eller ökar så har det olika effekter på ekosystemet. Till exempel kan abborrens existens ha betydelse för hur mycket alger som finns i en sjö.
– Om man tänker sig att abborren i delar av sin livscykel lever av djurplankon, blir då abborren bättre på att äta så kommer mängden djurplankton att minska. Och eftersom djurplankton livnär sig på växtplankton, går det att förvänta sig en ökad algtillväxt.

Abborre är en vanlig matfisk, hur mycket oxazepam får vi i oss när vi äter fisken?
– Det är så otroligt låga koncentrationer som det handlar om. För att få i sig lika mycket oxazepam som finns i en tablett så måste man äta 4 ton abborre, eller dricka 24 000 liter av det vatten som innehåller läkemedlet.

– Men det är oerhört viktigt att veta vilka beteendeförändringar som vi kan förvänta oss när koncentrationen läkemedel i våra sjöar fortsätter att öka. Jag hoppas att vår forskning kan bli ett underlag till lagstiftning om utsläpp av läkemedel, säger han.

Läkemedel i akvatiska system

De flesta läkemedel är framställda för att vara funktionella och stabila i kroppen. Det innebär att de fortfarande är aktiva när de lämnar kroppen. Dagens reningsverk kan inte bryta ned alla läkemedelsrester vilket betyder att dessa följer med det renade avloppsvattnet ut våra sjöar. Tidigare forskning har visat att hormonstörande läkemedel i vatten kan ha allvarliga effekter på exempelvis fiskars fortplantningssystem. Men det som Tomas Brodin och hans forskarkollegor har kunnat påvisa är att rester från det ångestdämpande läkemedlet oxazepam även kan påverka fiskars beteende, och det vid samma koncentrationer som uppmäts ute i naturen. Dessa beteendeförändringar, så som risktagande, aktivitet och social tendens, har stor betydelse för fiskarnas tillväxt, fortplantning och överlevnad. I det nya projektet går forskarna vidare och undersöker vilka ekologiska effekter som denna typ av läkemedel kan ha i akvatiska system. Det man har sett är att olika fiskarter påverkas olika mycket av oxazepam. Det kan enligt forskarna ge asymmetriska effekter i ekosystemet, som exempelvis att bara en nivå i födoväven påverkas. Abborren är en av de fiskarter som man sett påverkas mest. Eftersom abborren har en mellanliggande plats i födoväven, har den betydelse för vilka andra organismer som finns i ett vattendrag. Abborren kommer därför vara den fiskart som forskarna främst kommer att fokusera på.


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Marina skriver:

    Jag tycker att de mesta som sker, gör de väldigt kortsiktigt o sådant lär ju få oväntade konsekvenser. Kanske på gott o ont. När de gäller de onda, då blir man rädd! Men o andra sidan -Vad vet vi dödliga, om vad som händer bakom kulisserna??? De gäller nog de mesta… Suck!

  • Lukas skriver:

    Risken med dessa svåröverblickbara orsakskedjor är att det slutligen går religion i det hela. Men det är lika mycket religion som när det snäva vetenskapliga fältets företrädare och affärsmänniskor vill tjäna pengar på framforskad teknologi och göra massiva vinster för att främja marknaden.
    De som ville ha vinsterna av bomull tömde Aralsjön, de som vill tjäna på GMO-grödor vill blunda för riskerna. De hoppas på att vinsterna blir stora under de första åren, så att de kan skifta ut vinsterna och sedan får bolaget – den juridiska personen, och försäkringsbolagen – de juridiska personerna, samt skattebetalarna – kollektivet ta konsekvenserna.
    Sådan är riskerna med principal-agentsamhällena, där ett fåtal agerar i flertalets namn.
    Springer den samlade superhjärnan snabbare eller långsammare än de konsekvenser den orsakar?

  • panne skriver:

    jag tycker det stä,mer