När fiskar inte mår bra visar de andra signaler än de vi känner igen från däggdjur. Kanske är det därför som vi inte har förstått att fiskar kan känna både smärta och ångest? Nu ska forskare studera fiskars hälsa och beteende i fiskodling för att se hur stressande situationer kan undvikas.

Bo Algers, professor i husdjurshygien vid SLU, du och din forskargrupp har fått drygt tio miljoner kronor för forskningsprojektet ”Djurskydd i moderna produktionssystem för fisk”. Vad går projektet ut på? – Vi vill undersöka reaktioner hos fiskar i fiskodling, och titta på om dessa reaktioner kan vara ett uttryck för en försämrad välfärd. Det har gjorts en del forskning om ångest och smärta hos fiskar. Men ingen forskning har tidigare gjorts på hur fiskar reagerar på vanliga situationer i fiskuppfödningen.
Bo Algers, professor i husdjurshygien.

Bo Algers, professor i husdjurshygien.

Vad är det för typ av situationer? – Det kan till exempel handla om hur fisken hanteras när man tar upp den för slakt. I samband med tidigare studier har vi kunnat se en stress vid exempelvis transporter då man har fiskarna i mindre slutna behållare. Men det som vi saknar är att svart på vitt få reda på hur fisken faktiskt påverkas. Hur kommer det att gå till? – Vi kommer att mäta stressfaktorer hos fisken. SLU har tillsammans med Göteborgs Universitet utvecklat små mätare för blodtryck och elektriska impulser. På så sätt kan vi mäta fiskarnas reaktioner vid de olika odlingsmomenten
–Djur som är välmående producerar också mer, har större tillväxt och bättre köttkvalitet. Produktionen blir mer effektiv vilket även innebär en lägre belastning på miljön.
Varför är det här projektet så viktigt? – Genom våra resultat kan man ta fram ramar för fiskodlingen, som hjälper till att styra mot friskare fiskar med en djurvälfärd som är acceptabel. Djur som är välmående producerar också mer, har större tillväxt och bättre köttkvalitet. Produktionen blir mer effektiv vilket även innebär en lägre belastning på miljön. – Mer kunskap kan ändra hanteringen av fiskarna. Vid slakt har man till exempel ofta använt koldioxid som bedövningsmetod. Men man har observerat hur fiskarna då försöker ta sig därifrån. Aktiviteten hos fiskar är ett uttryck för hur stressade de är. Och i det här fallet har det varit så pass tydligt att man idag avråder från metoden. Tycker du att fiskens välfärd ofta hamnat i skymundan? – Nja, jag tror det handlar om att kunskapen om fiskars välmående har varit bristfällig. Det kan bero på att fiskar har ett helt annat sätt än däggdjur att signalera när de inte mår bra. Kor och grisar kan vi mer intuitivt läsa av när de inte mår bra eftersom de är så pass lika oss. Vi kan se eller höra när de har ont. Men fiskar låter inte och har inga ansiktsuttryck, kanske är det därför som vi inte förstått att fiskar kan känna smärta och ångest. På senare år har dock kunskapen blivit större och man har uppmärksammat att så faktiskt är fallet.

Mer om projektet

Projektet ”Djurskydd i moderna produktionssystem för fisk” har beviljats 10 190 000 kronor från Formas. Projektet kommer att pågå mellan 2013 och 2015.