Vilka kemikalier innehåller våra sexleksaker? I praktiken är det svårt att veta, för det finns ingen kontroll eller särskilda restriktioner. Två studier har dock visat att sexleksaker kan innehålla upp till 70 procent hormonstörande ftalater.

Idag har hälften av svenskarna någon typ av sexleksak hemma och 40 procent använder dem ofta. Det är ingen liten industri, 2010 omsatte den en halv miljard i Sverige. Men trots att sexleksaker används på några av kroppens känsligaste ställen, finns i praktiken inga särskilda regler för vilka kemikalier produkterna får innehålla. I nuvarande EU-lagstiftning hanteras sexleksaker inte annorlunda än byggmaterial, som plastgolv eller tätningsmedel.

Innehållet okänt

Tillverkas produkten inom EU måste producenten visserligen söka tillstånd för att få använda vissa ftalater. Men för importerade sexleksaker gäller inga sådana restriktioner. Då uppskattningsvis 90 procent av sexleksakerna är tillverkade i fabriker i Asien, innebär det att kemikalieinnehållet i de flesta sexleksaker på marknaden är okänt. 2006 gjordes en dansk undersökning (se faktaruta) av sexleksaker som konstaterade att vissa produkter kunde innehålla så mycket som 70 procent hormonstörande ftalater. En annan studie som gjordes i Sverige 2014 visade att produkter som påstods vara ftalat-fria i själva verket kunde innehålla 66 procent ftalater. Borde inte produkter av denna typ ha en hårdare lagstiftning kring kemikalieinnehåll, på liknande sätt som gäller för till exempel leksaker för barn? – Jo, det kan man tycka. Danmark har gjort bedömningen att exponeringen av ftalater i samband med användning av sexleksaker är ”mycket hög”, och har därför bedömt att de fyra värsta ftalaterna bör förbjudas i sexleksaker. Det är en uppfattning vi delar, säger Erik Gravenfors, kemist och ekotoxikolog på Kemikalieinspektionen.

Begränsad kunskap

Många studier har gjorts på ftalater och dess hormonstörande effekter, men kunskapen är begränsad om huruvida exponeringen av hormonstörande ämnen i just de intima områdena innebär extra risker. Kunskapsbristen kan vara en av orsakerna till att lagstiftningen idag inte tydligare begränsar innehållet i produkterna, men det finns skäl att vara försiktig, menar Christian Lindh, docent i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. – Eftersom det är tunna slemhinnor där man använder sexleksaker så är nog upptaget väldigt effektivt, säger Christian Lindh.

Välj silikon istället för PVC-plast

Vad kan man då göra som konsument? Ett sätt är att utnyttja den informationsplikt som gäller för företag (se faktaruta). Det innebär att en konsument enligt lag har rätt att få veta om en produkt innehåller något av ämnena som är på EU:s lista över särskilt farliga ämnen. Ett annat är att leta efter sexleksaker som är gjorda inom EU, och/eller är gjorda av silikon, snarare än PVC-plast eller latex. RFSU har till exempel endast produkter av 100 procent medicinsk silikon i sin webbshop. – För de produkter vi säljer är det extremt viktigt att det är leverantörer som vi kan känna oss trygga med, som har bra processer, tillverkning och material. Vi är noga med att de inte ska innehålla till exempel ftalater, istället är det silikonmaterial som våra leverantörer fokuserat på som vi vet är välkänt bra material som är tryggt att använda i kroppen, säger Jessica Åström från RFSU.

Butikernas informationsplikt

Trots att ftalater och andra potentiellt farliga ämnen får användas i varor måste en butik, oavsett om produkten är gjort inom eller utanför EU, kunna berätta för kunden om produkten innehåller över 0,1 procent av något som finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen. Det gäller däremot bara om konsumenten frågar, och få butiker känner till informationsplikten. När en konsument har frågat har butiken sedan 45 dagar på sig att svara. Det här gäller alla varor, och alltså inte bara sexleksaker. Här kan du läsa mer om vilka regler som gäller.

Studier om sexleksaker

En undersökning som gjordes 2006 av danska Miljöministeriet konstaterade att användningen av sexleksaker kan leda till en mycket hög exponering av ftalater. Halterna varierade från 0,12 g/kg till 702 g/kg. Gelé är en allmänt använd materialbeteckning men är ofta egentligen mjukgjord PVC. Ftalater kan finnas i detta material i så höga halter som upp till 70 procent. De ftalater som förekom i den danska studien var; DEHP, DEP, DNOP eller DINP92. Länk till den danska studien >> I en undersökning från 2014 gjord av Malmö, Göteborg och Stockholms kommuner var det vanligt förekommande att PVC-produkter innehöll ftalater. I deras underlag ingick många olika produkter, inklusive sexleksaker. Produkterna analyserades samtidigt, och även i den svenska studien hittade man en sexleksak som bestod av höga halter av ftalater, den här gången till 66 procent. Den sexleksaken hade dessutom leverantören svarat skulle vara ftalat-fri. – Det kan bero på att företag ändrar strukturen lite och sedan kallar det ftalat-fritt, trots att det fortfarande är en ftalat, säger Christian Lindh, docent i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet. Här hittar du till den svenska undersökningen >> Här hittar du också till den Danmarks bedömning >>  

Ftalater

Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast, och fyra av dem är förbjudna i alla leksaker och barnavårdsartiklar inom EU. De fyra, tillsammans med nio andra ftalater, finns med på EU:s lista över särskilt farliga ämnen. Ingen av dem är däremot förbjudna i sexleksaker så länge de tillverkas utanför EU. De används huvudsakligen i golvbeläggningar av plast inomhus. Ftalater finns också i limmer, färger och tätnings/­utfyllnadsmedel, tapeter, kabel, folie och vävplast. Du kan också hitta dem i diverse produkter av mjukare plast som exempelvis sandaler, pennskrin, suddgummin och i PVC-tryck på tröjor. Det innebär att både människa och miljö exponeras från många olika källor för dessa ftalater, och att den totala exponeringen kan vara problematisk. Risker Ftalater kan läcka ut ur plast och tas upp av kroppen. Ftalater har påträffats i människor, i analyser som gjorts av blod, bröstmjölk och urin. En del ftalater får människan i sig genom direktkontakt med bland annat plaster som innehåller ftalater och en del indirekt till exempel genom födan. Några ftalater kan påverka testiklarna och skada fortplantningsförmågan. (Källa: Kemi) Läs mer på kemikaliesinspektionens hemsida >>


Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.