Unika arter hotas av eldningsstopp

av Karin Montgomery
Betesbränning är avgörande för att sällsynta arter i södra Etiopiens bergstrakter ska överleva, men nu hotas den tvåtusenåriga traditionen. Utöver att äventyra lokalbefolkningens förmåga till försörjning så utarmas också den biologiska mångfalden, enligt en ny studie från Stockholms universitet.

Eldning av ljunghed har pågått under mer än 2000 år för att skapa bättre betesmark ovanför trädgränsen i södra Etiopiens bergstrakter. Bränningen är också viktig för de endemiska arterna – som bara lever just här.

– Det har skapat ett småbrutet landskap dominerat av trädljungbestånd av olika åldrar, med olika artsammansättning, säger Maria Johansson, som har lett studien. Hon är forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet och har under ett års tid utforskat Balebergen på plats i södra Etiopien.

Utmanas från flera håll

Maria Johansson

Maria Johansson, forskare vid Stockholms universitet.

Den lokala eldningstraditionen utmanas från flera håll. Utöver att vara förbjuden i nationell lagstiftning sedan 1970-talet så har landet åtagit sig att använda skogen som kolsänka inom FN-programmet REDD +. Maria Johansson ställer sig dock tveksam till klimatnyttan med detta.

Studien visar att eldningsstopp skulle äventyra de unika arterna i området.
– Utan bränningen skulle området så småningom täckas med skog och de alpina arterna skulle försvinna. Många är endemiska för det området, säger Maria Johansson.

Något som överraskade forskarna var just att de unga bestånden av ljunghed har fler alpina arter.
– Först när vi analyserade all data insåg vi att det var många fler alpina arter från högre höjd i de unga bestånden.

Förebygger okontrollerade skogsbränder

Enligt Maria Johansson kan eldning av ljunghed även förebygga större skogsbränder i området.
– Detta är ett gammalt kulturlandskap och ljungbestånd som har bränts kan inte brinna igen under de närmsta fyra åren. På så sätt skapas brandhinder i landskapet som förebygger okontrollerade skogsbränder, vilka också kan ge stora koldioxidutsläpp.

– Utan bränningen skulle området så småningom täckas med skog och de alpina arterna skulle försvinna.

Hon exemplifierar med ett berg norr om det undersöka området, där ett totalt bränningsstopp under tio år efterföljdes av en brand som var betydligt mer omfattande än de små fläckvisa bränderna som funnits tidigare.

– Likaså har de problem med storskaliga ljungbränder på Kilimanjaro, Mt Elgon, Aberdare Mountains och nästan alla höga östafrikanska berg som har ljunghedsvegetation.

– Skulle alla bestånd vara över fem år finns det inget som stoppar elden, då kan den gå över hela berget, då det saknas stora floder eller andra brandhinder.

 Ljunghed kvar i naturreservat

Liknande studier har även gjorts i Sverige. Bränning av vegetation var tidigare förbjudet även i Sverige, men har nu återinförts under kontrollerad form på grund av dess betydelse för biologisk mångfald. Forskning från SLU visar att det halländska landskapet vid 1850-talets mitt utgjordes av ljunghed som betades och brändes regelbundet medan skogen oftast var gles.

Ljunghed är viktig för den biologiska mångfalden då många små ljuskrävande kärlväxtarter, med associerad fauna, bara växer där.

Efterhand upphörde ljungbränningen och skogen fick möjlighet att breda ut sig. I dag finns endast små områden med ljunghed kvar i naturreservat men Länsstyrelsen genomför flera så kallade naturvårdsbränningar för att återskapa biologisk mångfald i gräs- och hedmarker, vilket har lyckats förbättra bevarandestatusen för sällsynta arter.

Förhoppning om gemensam brandskötsel

Maria Johanssons studie visar att kolinlagring i skog kan stå i konflikt med andra ekosystemtjänster, som biodiversitet och lokal försörjning. Är det möjligt att motverka klimatförändringarna och samtidigt bevara områdets biologiska mångfald samt de boendes försörjningsmöjligheter?

– Vi rekommenderar att man bevarar, men reglerar, den traditionella skötseln. Förhoppningsvis kommer förståelsen för brandekologi och brandskötsel öka hos förvaltare och beslutsfattare i Etiopien och övriga Afrika genom deltagande i ett pågående internationellt brandskötselprojekt för att införa gemensam brandskötsel av brandpräglade landskap, säger hon

av Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.