”Staden kan bli en tillgång för våra bin”

av Elin Viksten
Krisen för våra pollinerare rör inte bara landsbygden. Städerna kan vara en tillgång för humlor och bin – men än så länge saknas pollinerarnas perspektiv i stadsplaneringen.
”Staden kan bli en tillgång för våra bin”
I Enköping har man sedan 1990-talet satsat medvetet på parker och gröna stråk. En mindre idéträdgård ägnas helt åt pollinerare och under 2018 anammar man temat ”Surrande trädgårdar”. Foto: Enköpings kommun
Mona Bergius

Mona Bergius, stadsträdgårdsmästare.
Foto: Helena Ingmar

Genom Enköping sträcker sig en ås där sandbin och flera andra pollinerare har sin hemvist. Åsen och den fina sandjorden sköts om av kommunen för att bin och andra insekter ska fortsätta att bosätta sig där.

– Vi har länge slåttrat åsen och krattat fram sanden där sandbin förekommer och sedan några år förstärker vi också deras livsmiljö med mer sand, till exempel när sandlådesand byts ut, berättar Mona Bergius, stadsträdgårdsmästare i Enköping.

Sedan 1990-talet har det funnits en medveten strategi att göra Enköping grönare, även när staden har vuxit.

– Det gröna går igen i stadsplaneringen oavsett om det handlar om rondeller, alléer eller refuger. På så sätt knyts parköar samman även om det inte alltid har gjorts för att underlätta för pollinerare. Vi har ganska nyligen börjat göra miljöerna attraktiva specifikt för pollinerare, det är ytterligare ett lager som vi lägger på arbetet med de gröna ytorna.

Fler blommor ger fler pollinerare

Meta Berghauser Pont

Meta Berghauser Pont, docent Chalmers. Foto: Johan Bodell

Meta Berghauser Pont, docent i stadsbyggnad på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har bland annat tittat på hur pollinerande insekter kan gynnas i städer.

I ett forskningsprojekt har hon tillsammans med två ekologer undersökt olika sorters kopplingar mellan grönytor och hur de påverkar antalet pollinerare.

Meta Berghauser Pont tycker att Enköping är rätt ute i sitt arbete med stadens växtlighet; kommunens val av fleråriga växter framför ettåriga och det faktum att man undviker gräsmattor om de inte används är andra insatser som också gynnar insekterna.

– Ju mer blommor och träd på en plats, desto mer pollinerare. Men mångfalden av pollinerare påverkas tydligt av hur en lokal grönyta hänger ihop med omgivande grönytor.

– Finns det inget annat grönområde i närheten kan pollinerarna ändå vara många, men bara av en sort. Då blir området betydligt känsligare än om man har många olika sorters pollinerare. Dessutom är de aktiva en viss period, vilket innebär att pollineringen blir mycket begränsad, sammanfattar hon resultaten i forskningsprojektet.

Minskar drastiskt

Tidigare forskning visar att såväl bin som andra pollinerare, exempelvis nattfjärilar, på många håll minskar drastiskt i antal. Forskningens fokus har framförallt legat på områden utanför städerna där det moderna lantbruket har gjort tillvaron svårare för bin och andra insekter.

– Nu pågår ett arbete med att skapa bättre förutsättningar för pollinerare i odlingslandskapet. Men städer är absolut inte oviktiga, utan en tillgång. Jämfört med stora odlingar med ensidiga grödor är pollinerarna fler och mångfalden större i städerna, säger Meta Berghauser Pont.

– Jämfört med stora odlingar med ensidiga grödor är pollinerarna fler och mångfalden större i städerna.

När hon och forskarkollegorna har tittat närmare på hur kopplingarna mellan grönområden kan se ut för att bin ska utnyttja dem har det visat sig att de utan problem flyger över byggnader och vatten – men bara om de ser att det finns något att hämta.

Ser de inte det gröna taket så flyger de inte upp dit, de måste lotsas fram med hjälp av växter längs vägen.

– Syn och lukt är avgörande för hur de navigerar. I städerna blir det visuella ännu viktigare, när luktsinnet störs av mycket annat.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Många städer förtätas

Enköping har i likhet med många växande svenska städer haft som strategi att förtäta staden och bygga nytt i befintliga områden.

Meta Berghauser Pont ser ingen självklar konflikt mellan förtätning och en bra grön miljö för pollinerare, om stadsplanerare bara lyfter blicken och ser till att behålla eller förstärka kopplingarna mellan parker och gröna ytor.

I översiktsplaneringen finns både kunskap och verktyg för att göra detta, menar hon – men när byggprojekten drar igång hamnar åtgärderna än så länge i skymundan.

– Vi är vana vid att forskning om städer handlar om arkitektur och stadsplanering, medan biologer håller sig utanför städerna.

– Stockholm har varit i framkant med att se till gröna kopplingar i den översiktliga planeringen. Medvetenheten har ökat, men det har sällan fått konsekvenser för enskilda projekt när de väl genomförs.

– Det finns också väldigt lite forskning kring de här frågorna just i städer. Vi är vana vid att forskning om städer handlar om arkitektur och stadsplanering, medan biologer håller sig utanför städerna. Det är dags för de här ämnesområdena att slå sig samman, i både forskning och stadsplanering, så att vi ser städerna som en plats för både djur och människor.

av Elin Viksten

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.