Poesin visar vikten av mångfald

av Elin Viksten
Kan litteratur hjälpa ekologer att se fåglars kulturella betydelse? Det tror forskare i ett svensk-brittiskt projekt som tar poesin till hjälp för att värdera jordbrukslandskapets fåglar. För författaren Tomas Bannerhed är fågellivet en språklig ocean att ösa ur, men han är tveksam till att tala om olika arters ”viktighet”.

Redan Shakespeares dramatik rymmer mängder av fåglar och han är långt ifrån ensam. En inventering av över en miljon dikter i en databas visar att poeter gärna diktar om fåglar. Kråka och ringduva toppar listan över vilka fågelarter i det brittiska jordbrukslandskapet som oftast förekommer, följda av duva, sparv och svala.

Att lista arters poetiska värde kan tyckas ligga utanför en ekologs kompetensområde, säger Matthew Hiron, landskapsekolog på Sveriges lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom studien. Men han betonar att det inte handlar om en litterär analys, utan om ett försök att definiera och kvantifiera ett kulturellt värde.

– Traditionell naturvård fokuserar ofta på hotade arter och på senare tid talar man också om ett ekonomiskt värde. Men det finns fler aspekter värda att beakta.

– Man pratar mycket om att kategorisera och kvantifiera ekosystemtjänster, men det är svårt när det handlar om kulturella värden. Med den här databasen kunde vi söka på artnamn och på så sätt få fram ett slags mått på hur viktiga olika fågelarter är i relation till varandra, i just poesin, säger Matthew Hiron.

Databasens storlek var en anledning till att han och kollegorna tittade på just poesi och jordbruksfåglar var intressanta för att de har en stark länk till kulturen. Matthew Hiron nämner sånglärkan som ett exempel, en art som många har en relation till trots att populationen är på nedgång.

Matthew Hiron

”Bevarandebiologer är ofta inte intresserade av de vanligaste arterna, men de står för ett viktigt bidrag i ekosystemen, till exempel sett till pollinering, och många av dem sjunker i antal. De har också en viktig kulturell betydelse som vi behöver kunskap om för att kunna fatta medvetna beslut”, säger Matthew Hiron, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Foto: Anna Lundmark

Fler parametrar – större mångfald

Det vanligaste sättet att avgöra om en art behöver särskilda stödåtgärder är att utgå från om den är hotad eller att se till vilken ekonomisk betydelse den har, för exempelvis jordbruket. I Matthew Hirons studie, som han har gjort tillsammans med forskare på brittiska Newcastle University, har fåglarnas betydelse för poesin lagts till som ytterligare en parameter.

Fågelarterna har sedan rangordnats i de fyra kategorierna: ekonomiskt värde (baserat på den mängd ogräsfrö som fåglarna äter, något som ökar jordbruksproduktionen), de arter som minskar snabbast i populationsstorlek, mest sällsynta arter samt kulturellt värde.

Några enstaka arter hamnar högt upp i flera kategorier, exempelvis turturduvan som både minskar snabbt och ofta är omskriven i poesin. Men till största del är det olika fåglar som ryms i de olika kategorierna och Matthew Hiron menar att ju fler värden man tittar på, med data från olika källor, desto fler arter blir det att ta hänsyn till.

Poetisk terminologi

Tomas Bannerhed

Författaren Tomas Bannerhed debuterade 2011 med romanen Korparna och är nu aktuell med nya romanen Lugnet.
Foto: Sofia Runarsdotter

Författaren Tomas Bannerhed ser poetiska kvaliteter i artnamn som ängspiplärka, nattskärra och sommargylling – men också i ornitologins terminologi, med uttryck som vingspegel, spökvråk och undergump.

I debutromanen Korparna, som 2011 fick Augustpriset för bästa skönlitterära bok, rymmer redan första kapitlet en mängd fågelarter, ornitologiska noteringar på gränsen till besatthet. Men det var inget grundmurat fågelintresse som låg till grund för det, han fick snarare upp ögonen för ornitologin under själva skrivandet, något som sedan har lett till att han gjort både böcker och radioprogram om fåglar.

– Fåglarna har ofta representerat frihet, men fåglarna vet inte vad frihet är. De styrs i allt väsentligt av instinkter och drifter och resan söderut är varje gång förenad med livsfara. Däremot tycker jag att just detta, att de är tvungna att flytta från uppväxtmiljön för att överleva, var symboliskt fruktbart i Korparna.

Litteraturen kan väcka intresse

Men det faktum att Tomas Bannerhed hellre skriver om fiskgjuse, storspov eller skärfläcka än om gråsparv eller gräsand tror han inte berättar något om arternas värde:

– En självklar utgångspunkt måste vara att allt levande är viktigt i sig, inte för att vi människor ska ha glädje eller nytta av det. Däremot kan litteraturen väcka läsarens intresse för och kärlek till fåglarna.

– Om vi blir bättre på att diskutera det som människor har en relation till kan det fungera som en inkörsport för att få människor intresserade av naturvård ur fler aspekter.

Matthew Hiron delar Tomas Bannerheds syn på alla arters lika värde, men han konstaterar samtidigt att prioriteringar oundvikligen är en del av naturvården – om då fler perspektiv vägs in i besluten så blir också mångfalden viktigare. Han hoppas att studien kan leda till en diskussion om hur vi värderar naturen utifrån de ekosystemtjänster som den ger oss:

– Om vi blir bättre på att diskutera det som människor har en relation till kan det fungera som en inkörsport för att få människor intresserade av naturvård ur fler aspekter.

av Elin Viksten

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.