Eken är en bra indikator på förändringar i miljön – trädet växer på de flesta platser på jorden och det lockar till sig stor biologisk mångfald. Så genom att hålla koll på de djur och insekter som lever av ek kan vi bland annat får svar på klimatförändringarnas framfart och effekter. Följ med när Extrakt hänger med en ek-forskare ut i fält.

Alvaro Gaytan de la Nava är doktorand och forskar om ekens ekosystem vid Stockholms universitet, och eftersom det är fältsäsong har han bråda dagar.

– Det är väldigt mycket ekollon i år, det blir så vissa år men ingen vet riktigt varför eller med vilken periodicitet dessa ek-år infaller.

Området bakom hans arbetsplats på Stockholms universitet är fullt av ekar. Alvaro Gaytan de la Nava samlar in de ekollon och blad som ska planteras inne på laboratoriet under kommande vår.

Cirka 200 plantor sätts då med olika tidsspann så att fyra olika så kallade fenotyper tas fram. Med fenotyp menas olika observerbara egenskaper hos en växt, i detta fall en ekplanta.

Eken en bra indikator

Alvaro Gaytan de la Nava
Alvaro Gaytan de la Nava är doktorand och forskar om ekens ekosystem
vid Stockholms universitet. Foto: Karin Montgomery

Alvaro Gaytan de la Nava samlar även in de larver som lever av ekbladen, dessa ska användas för att testa vilken av dessa olika plantor som djuren föredrar att äta. Det är viktigt att veta om plantornas tidiga eller sena fenologi påverkar hur pass attackerade de blir av larver.

I takt med att temperaturen ökar så kan de larver som lever av eken utvecklas fler gånger per säsong jämfört med tidigare. Flera säsonger gör att larverna hinner orsaka större skada på ekarna och att det skapas mer mat till trädets parasiter.

Den kan exempelvis göra att eken blir mindre produktiv och växer långsammare.
– Eken är en bra indikator på förändringar, den växer i de flesta ekosystem och har en stor biodiversitet.

Antalet larver har ökat

Några förändringar han redan noterat är att antalet larver har ökat och att sydliga arter hittas allt längre norrut.
– Det har jag också fått bekräftat av flera samlare, säger han.

Eken är en bra indikator på förändringar, den växer i de flesta ekosystem och har en stor biodiversitet.

Kontakten med lokala samlare runtom i Sverige är till stor nytta för honom i hans forskning, liksom olika nätverk och grupper på sociala media.

Världens roligaste jobb

Det har gått ett halvår sedan Alvaro Gaytan de la Nava, som är skogsingenjör i grunden, kom till Sverige från hemlandet Spanien, så resultatet från hans projekt får vi tålmodigt vänta på.

– Jag ska vara här i fyra år. Det är världens roligaste jobb, jag lär mig hela tiden nya saker och variationen mellan kontorsarbete, fält och resor gör att det aldrig blir tråkigt. Jag förväntar mig att utveckla min kunskap om mitt forskningsområde så mycket som möjligt, för att öka min förmåga och ta ett ytterligare steg i min karriär.

Han får medhåll av sin holländska kollega Laura Van Dijk, som forskar om ekens infektionssjukdomar.
– När man tröttnar på ett experiment så börjar det blomma utomhus och det är dags att samla in prover igen, säger hon innan de både beger sig in till kontoret för dagens första ek-möte.

Laura Van Dijk
Laura Van Dijk studerar svampangrepp på bladen. Foto: Karin Montgomery