Att änder, som har vuxit upp i fångenskap, sätts ut i naturen för jaktändamål är ett fenomen som engagerar många. Men på vilket sätt kan det påverka miljön de släpps ut i? Forskning visar att det finns risker, men också fördelar.

Utsättning av gräsänder, vilket innebär att änder som har vuxit upp på farmer placeras ut i naturen för jakt, är vanligt.

Flera miljoner änder släpps årligen ut i Europa, och i Sverige rör det sig om mer än 250 000 fåglar.

Nu studerar forskare hur utsättningarna påverkar den vilda gräsandsstammen.

– Det här en fråga som engagerar. Många som inte jagar tycker det är en märklig verksamhet och jägargruppen är tudelad – vissa tycker att utsättningen är viktig medan andra tycker att jakt på dessa djur inte är riktig jakt, säger Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad.

Stor verksamhet

Johan Elmberg, professor i zooekologi. Foto: Erik Hirschfeld

Egentligen är det ganska vanligt att sätta ut extra individer i naturen, förklarar han, och exemplifierar med att såväl skogsbruk som jordbruk och även fiske och naturvård ibland bygger på utsättning av arter.

– Men utsättningen av änder har blivit en betydligt större verksamhet än vad någon trodde att den skulle bli, tillägger han.

I Sverige finns det cirka 400 000 vilda gräsänder i början av varje häckningssäsong, och det sätts ut 200 000 till 300 000.

– Vi vet att de änder som sätts ut har en betydligt lägre överlevnad än de vilda, men eftersom de är så pass många är det troligt att en del av dem överlever och blir en del av den naturliga populationen.

Klarar sig sämre

Att de farmade änderna klarar sig sämre beror på flera saker: deras matsmältningsapparat är inte inställd på vild föda, de är troligen sämre på att hitta mat, de är inte lika vana att röra sig i landskapet och de är mer naiva gentemot rovdjur och människor.

Om de överlever så är de heller troligen inte lika attraktiva för parning som de vilda änderna.

Att skilja en farmad and från en vildand är i regel mycket svårt. Johan Elmberg förklarar att om man noga mäter och jämför många farmade änder kan man till exempel se att de har en annan form på näbben.

Nytt beteende

Men vad spelar det egentligen för roll om änderna blandas?

– En del farmade änder har sitt genetiska ursprung söderut i Europa. Om de blandas med vilda gräsänder kan det göra att våra änder beter sig annorlunda. Vi har redan sett att vilda änder nu för tiden flyttar senare, en kortare sträcka och dessutom långsammare än vad de gjorde förut, säger Johan Elmberg.

En positiv effekt av utsättningsjakten är att man ibland skapar nya våtmarker för den.

Han förklarar att detta skulle kunna vara ett resultat av genetisk uppblandning mellan farmade och vilda änder, men att det också kan ha helt andra förklaringar, till exempel att vi har fått ett varmare klimat.

Andfarmerna ligger främst i södra Sverige och eftersom importen är fri inom EU går det inte att veta varifrån djuren kommer.

– Men vi vet att en del svenska uppfödare har köpt danska ägg, och danska ägg har i sin tur hämtats från Tyskland och Centraleuropa.

Positiv effekt

Utsättningen av gräsänder för jakt sker främst i Sörmland och Skåne, medan intresset avtar längre norrut. Ofta är det markägare, som letar alternativa sätt att tjäna pengar genom att erbjuda jakt, som sätter ut farmade änder på sina marker.

– En positiv effekt av utsättningsjakten är att man ibland skapar nya våtmarker för den, vilket förbättrar livsmiljön för gräsänder men kanske även för groddjur och andra fåglar.

Det pågående forskningsprojektet som Johan Elmberg och hans kollegor driver syftar till att bedöma de positiva effekterna för andra fåglar och groddjur vid anläggande av nya våtmarker för jakt.

Dessutom ringmärks utsättningsänder för att kunna jämföra deras överlevnad och flyttning med vilda gräsänder.

Enligt Johan Elmberg är detta viktig för att kunna göra en bedömning av hur många farmade änder som överlever och blir en del av den vilda stammen.