Renat avloppsvatten eller kranvatten – vad vill du helst dricka? Experter arbetar nu fram tekniker för att återanvända avloppsvatten, bland annat som dricksvatten.

I Tuolluvaara, i Kiruna, ligger det så kallade ”Sjunde huset”. Det är Sveriges nordligaste passivhus, ett byggkoncept med avsikt att vara energieffektivt.

Passivhuset i Kiruna är utrustat med mätinstrument för att registrera den förbrukade energin. I höst kommer forskare från Luleå tekniska universitet att utvärdera energieffektiviteten i huset och även om fokus är energi kommer forskarna också att mäta vattenanvändning. Huset är utrustat med en speciell dusch, som återanvänder duschvattnet.

– Att vattnet återanvänds betyder helt enkelt att de boende duschar i sitt eget avloppsvatten, förklarar Annelie Hedström, biträdande professor på avdelningen Arkitektur och vatten vid Luleå tekniska universitet, samt en av deltagarna i projektet i Kiruna.

Avloppsvatten blir dricksvatten

Annelie Hedström
Annelie Hedström, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet. Foto: LTU

Duschen har ett eget reningsverk som kan spara upp till 90 procent vatten jämfört med en vanlig dusch. Annelie Hedström förklarar att vattnet pumpas runt flera varv och byts först när nästa person ska duscha eller om det blir för smutsigt.

Duschen har sensorer för att känna av smuts samt en UV-kammare som kan ta död på bakterier. En av utmaningarna med duschen är att just bli av med alla bakterier.

Enligt Christian Baresel, från IVL Svenska Miljöinstitutet, finns dock inget generellt problem att få avloppsvatten rent. Han är forskningsledare på Hammarby Sjöstadsverk där experter arbetar med tekniker för att just återanvända vatten, bland annat inom jordbruk och industrin.

De renar även avloppsvatten så att det kan återanvändas som dricksvatten.
– Det går alldeles utmärkt att få vattnet rent, det kan till och med ha bättre kvalitet jämfört med kranvatten, säger Christian Baresel.

Gamla tankesätt mer problematiskt

Christian Baresel
Christian Baresel, IVL Svenska Miljöinstitutet. Foto: IVL

Vattnet i våra hushåll kommer idag från grundvatten eller ytvatten som renats i ett vattenverk. Efter användning går avloppsvattnet till ett reningsverk och släpps sedan ut i naturen igen.

Enligt Christian Baresel skulle avloppsvattnet kunna renas och återanvändas i samhället, utan att passera naturen och vattenverket. Problemet med detta är inte tekniskt, utan ligger främst i vårt tankesätt.

– Ställ fram två glas med dricksvatten. Det ena är vanligt kranvatten, det andra är avloppsvatten som renats till en bättre kvalitet än kranvattnet. Vilket tror du att folk väljer, undrar Christian Baresel retoriskt och menar att det kan kännas motbjudande att dricka använt vatten, oavsett hur rent det är.

[nyhetsbrev]

Duschen en stor vattenbov

Christian Baresel vill gärna lyfta frågan och skapa en diskussion för att vi ska vänja oss vid tanken att återanvändning av vatten är helt naturligt. Fördelen är att vi kan spara på våra vattenresurser, vilket är viktigt eftersom det finns problem med både vattenbrist och vattenkvalitet på flera ställen.

– Det går alldeles utmärkt att få vattnet rent, det kan till och med ha bättre kvalitet jämfört med kranvatten.

Idag är personlig hygien den största vattenboven, enligt siffror från Sydvatten. Här finns alltså mest att göra.

– Om vi jämför med vitvaror har de ofta bra energimärkning och en tvättmaskin återanvänder energi samt är vattensnål.  Det är bättre att fokusera på att spara vatten i duschen, menar Annelie Hedström.

Sjunde huset
”Sjunde huset” är ett så kallat passivhus, som minimerar värmeförluster och där uppvärmning sker genom att ta vara på värme från både apparater och de boende. Foto: Joel Lönnqvist

Ansvarsfull vattenanvändning

Duschmodellen i ”sjunde huset” används än så länge mest av företag, till exempel hotell. Annelie Hedström tror att det dröjer innan den når privata hem.

– Även om tekniken är intressant är duschen för dyr, säger Annelie Hedström och förklarar att det finns liknande men enklare alternativ på marknaden, för de som vill byta sin dusch.

Christan Baresel poängterar också att återanvändning av vatten bara är en av flera möjliga åtgärder, själva grunden är en mer ansvarsfull vattenanvändning.

– Även här kommer psykologiska aspekter och våra vanor in, en snålare dusch hjälper inte om folk istället väljer att duscha längre, säger Christian Baresel.

”Sjunde huset”

”Sjunde huset” är ett så kallat passivhus, vilket är ett byggkoncept som minimerar värmeförluster och där uppvärmning sker genom att ta tillvara på värme från både apparater och de boende.

”Sjunde huset” har anpassats till Kirunas klimat på flera sätt. Taket har till exempel försetts med en rejäl lutning, eftersom platta tak inte fungerar bra i klimat med mycket snö. Huset har också försetts med en rejäl farstu för att förhindra värmeförluster när ytterdörren öppnas vintertid.

Det finns två lägenheter i huset, på 140 kvm vardera. Huset har både stått tomt och varit bebott. Forskarna har gjort mätningar under hela tiden sedan det byggdes och avsikten är att utvärdera mätningarna och jämföra resultaten. En sådan undersökning kan ge svar på hur mycket de boende bidrar med till passivhusets uppvärmning.

Att huset kallas just ”Sjunde huset” beror på att det byggdes på den sjunde tomten i kvarteret.

Källa: Lena Goldkuhl, projektkoordinator Arkitektur och vatten, Luleå tekniska universitet

Så här kan du själv spara vatten

• Fyll tvättmaskinen! Det går åt 50 liter vatten för en tvätt.
• Låt inte vattnet rinna när du borstar tänderna eller när du tvålar in dig. Varje minut rinner det ut ungefär 6 liter vatten.
• Dra åt kranarna ordentligt och laga de kranar som droppar, det kan spara 55 liter vatten varje dygn.
• Duscha istället för att bada i badkar.
• Om du har trädgård, vattna inte med dricksvatten, använd istället uppsamlat regnvatten i till exempel tunnor.
• Byt till snålspolande kranar och duschar.

Källa: Miva, Vattenfall


Josefin Hallgren

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Lasse L skriver:

    Använd dricksvatten med förstånd. Använd i första hand uppsamlat regnvatten för toaletter. Separera avloppsvatten i gråvatten och svartvatten. Få ut mellan 50 och 100 % mer biogas från svartvatten. Ta vara på den termiska energin för att generera nytt varmvatten med värmepump och halvera energiförbrukningen för varmvatten. Vi har sökt stöd för en unik konstruktion som innehåller flera skyddsvärda lösningar men vi kommer från värden utanför institutionerna och då kan man inte få hjälp med att utveckla några idéer tyvärr. Varför måste man tillhöra en intuition för att bli hörd i Sverige?

  • Anders Gripenberg skriver:

    Det är bättre att använda regnvatten än avloppsvatten. UV är inte en 100% garanti för att desinficera vattnet från bakterier. Speciellt inte i små hushåll när krav på skötsel av UV ställs. I princip alla bakteriella problem som uppstår i vattenverk idag i Sverige beror på UV anläggningens tillkortakommande. Och då är det ändå en anläggning som är under övervakning och skötsel.
    Med vår erfarenhet så rekommenderar vi inte denna lösning. Bättre att desinficera uppsamlat regnvatten. Använd avloppsvattnet till bevattning istället.
    För XiniX AB, evidence based disinfection.