”Hej köttälskare, hej vegetarianer. Vi behöver prata om köttets framtid.” Det säger forskaren Koert Van Mensvoort om sin nya kokbok ”The In Vitro Meat Cookbook” som lyfter labbköttet som en väg mot en mer hållbar värld.

Stickat kött, kycklingvingar från den utdöda dronten och kött i fruktformat. Det är några saker som forskaren Koert Van Mensvoort menar kan finnas på våra tallrikar i framtiden, helt utan många av de negativa aspekterna köttindustrin för med sig. Animalieproduktionen står för nästan en femtedel av världens globala växthusgasutsläpp, och idag släpper medelsvenskens matkonsumtion ut ungefär två ton per person och år. Målet är att svenskarnas totala utsläpp, inklusive transporter, el och övrigt, ska ligga under två ton per person till 2050, så utsläppen från maten behöver alltså minska. Med den bakgrunden växer många olika idéer fram, där labbkött är en av dem. Det så kallade In Vitro-köttet framställs genom att odla små muskelceller som man kan ta från levande djur utan att skada dem. Sedan kopieras cellerna i labbmiljö genom att tillföra ett protein som stimulerar vävnadstillväxt. Än så länge är däremot kommersiellt In Vitro-kött en bit bort i tiden. 2013 stektes den första labb-burgaren under en konferens i London, men den nederländske forskaren Mark Post tror att det kan dröja något decennium innan man lyckats utveckla tekniken att kunna hantera större volymer. Tekniken ser ändå lovande ut, och enligt den utvalda skaran som fick smaka den första labb-burgaren var det likt vanligt kött. - Det här är kött för mig... Det är verkligen något att bita i, och jag tycker det ser väldigt likt ut, sa matforskaren Hanni Reutzler till BBC då. Läs mer om Koert Van Mensvoorts bok här >> Läs också "Insekter - det nya köttet?" >>

Utsläppen från jordbruket

Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer i fråga om vilka växthusgaser och källor som ger störst klimatpåverkan. I de andra samhällssektorerna står koldioxid från användning av fossil energi generellt sett för den största klimatpåverkan. I jordbruket är det istället metan och lustgas från biologiska processer som står för de stora utsläppen, till exempel från kväveomsättning i marken och från djurhållning och stallgödselhantering. Ökade utsläpp av koldioxid kopplat till förändrad markanvändning är också en viktig anledning till de höga utsläppen från livsmedel och andra jordbruksprodukter. Källa: Jordbruksverket